Fattade beslut - andra halvan av 2015

Förra veckan fattade vi i Onkel Toms stuga följande beslut samtidigt som vi gjorde en övergripande plan för andra halvan av 2015:

• Fru Tom går Spanskakurs på Universitetet under ett år. 
• Jag läser Portugisiska på distans, till att börja med en termin.  
• CykelVasan som jag redan är anmäld till åker jag på själv. Tidigare tänkte vi som vanligt åka hela familjen men det kommer kosta mer än det smakar. Vi förenklar en aktivitet något och delar upp oss.  
• Ingen höstlovsresa med familjen. 
• Vi åker i väg på en barnfri weekend med ett annat par första eller andra helgen i oktober. 

Dessutom skulle jag vilja sätta fokus på två områden för andra halvåret.

• Vikt och träning - eller ett mer hälsosamt liv. 
• Alkoholstopp under resten av året. Endast vin till mat på restaurang är ok. 
• Vi sätter upp meny för varje vecka. Menyansvarig är Fru Onkel. 
• Vi ska gå ner i vikt. Metod för detta återstår att reda ut. 
• Effektivitet i vardagen.
• Vi ska effektivisera repetitiva sysslor, främst våra morgonrutiner. 
• Minst en dag i veckan ska vi studera på lunchen.  
• Hårdare styrning av skärmtid på såväl vuxna som barn. 

Pengasidan är hyggligt under kontroll men vi ska göra följande: 

• Säga upp Netflix.  (99 kr/mån)
• Säga upp garageplatsen. (500 kr/mån)
• Ingen alkohol enligt ovan. (1000 kr/mån)

Efter ungefär ett år av vårt nya liv så kan vi konstatera att det som sitter bra nu är kostnadskontrollen och livet utan bil. Hela familjen mår också bättre än på länge skulle jag vilja påstå vilket i sin tur också påverkar min sambos och min relation som också är riktigt bra. Men det finns områden som vi är svaga inom. Vi har väldigt svårt för är att upprätthålla rutiner och skapa positiva vanor. Inom nästan alla områden vet vi vad vi ska göra och hur, men det är helt omöjligt att få något att fungera mer eller mindre på autopilot under en längre period.

Mycket av det här bottnar i vår syn på tid och behovet av att vara tidseffektiva samtidigt som vi är en familj på sex personer. Det är inte ovanligt att vår dag börjar sex på morgonen och att vi landat här hemma kring sex på eftermiddagen. Ska vi sedan äta så drar nog nästan alla dagar iväg till halv sju innan vi är klara. Då finns inte mycket kvar att ge och dessutom så kör vi alla i familjen med varandra vilket gör att de få timmar som finns kvar av dagen snabbt försvinner.

Efter tolv timmar orkar vi inte upprätthålla så mycket mer än bastjänster så som tvätta, städa, handla, lägga barn och allt annat som kommer i en fyrbarnsfamilj. Vi vuxna är ganska trötta och slitna av det som vi bara måste fixa. Vi måste bryta denna negativa spiral steg för steg så att vi orkar göra lite mer som skapar energi och får lite mer luckor med tid. Vi kan dock inte börja med att göra så mycket mer än vi gör idag utan jag tror att vi ska lägga fokus på att skapa mera tid och fånga de möjligheter som ges.

Andra halvårets fokus blir alltså att sätta ett antal vanor som gör att vi minskar i vikt, samt skydda vår tid på samma sätt som vi skyddar våra pengar. Det är en värdefull resurs som ska nyttjas klokt.

Vi kan packa och dra om ett år, men vi kommer inte dö rika!

Exakt då kan vi dra!

Det finns en ganska vedertagen sanning som säger att om du kan täcka dina kostnader med 4% avkastning på dina tillgångar så har du tagit steget, du kan för evigt leva på dina tillgångar. Med andra ord kan vi säga att du dör rik. Men om vi kan tänka oss att dö utfattiga, vi tillåter oss att ta av kapitalet hela tiden, vad händer då? Vi planerar att dö luspanka helt enkelt. Nu är eget dödsfall svårt att prognostisera, men jag har en annan idé.

För vår del så får vi tillgång till nya pengar när jag är 55 år och vi kan ta ut min pension. Om vi vid det tillfället bor i Portugal och har rätt att ta ut den skattefritt (vilket för tillfället är möjligt i Portugal) så räcker den i fem år och då är jag sextio år gammal. Vad som händer då kan vi återkomma till. Nu tittar vi på hur länge vi behöver jobba för att pengarna ska räcka till 55 års ålder i första hand.

Titta på bilden i inledningen. Jag är 46 år och jag jobbar X år till. X är alltså så många år det går åt för att jobba ihop tillräckligt med pengar. Då kommer vi leva på våra sparade pengar i 9-X år.

Då kan vi räkna ut hur mycket pengar jag har efter X år:

förmögenhet_nu + sparande_mån*12*X

På samma sätt kan vi räkna ut hur mycket pengar vi kommer göra av med på 9-X år:

(9-X)*12*utgifter_mån 

Nu kan vi sätta att båda uttrycken ska vara lika och lösa ut X. Då har vi ett uttryck som beror på vilken förmögenhet vi har nu - i praktiken det som vi kommer ha som fritt kapital att spendera - hur mycket vi sparar per månad i faktiska kronor och vad vi har för budgeterat belopp på kostnader när vi slutat arbeta. Efter lite meckande med enheter och justerande av X till att betyda månader snarare än år så fick jag till följande kalkylark.

Det är två beräkningsomgångar. I den övre delen så antar vi att vi hyr bostad och därför kan spendera alla pengar vi har. I undre så sätter vi en miljon åt sidan för husköp. De pengarna går då inte att leva på, men jag har räknat med något lägre månadskostnad i stället.

Det finns mycket kul att läsa ut här. Om vi börjar till vänster. Tiden vi behöver jobba givet de kommande två kolumnerna. Vi pratar månader, inte år med det här upplägget! Dessutom äter man kakan i båda ändar på något sätt. Vi kan åka efter 12 månader om vi sparar 34 ksek/mån i övre delen medan 29 månader på samma belopp i nedre delen, allt annat lika. Det kan kanske tolkas som att vi sparar ihop en miljon på 17 månader, men så är det inte. Viss del kommer från sparande och viss del från att vi lever på förmögenheten en kortare tid ju längre vi jobbar.

Det kan tyckas att det inte spelar så stor roll om vi sparar 34 eller 40 ksek/månad om vi tittar i första kolumnen, men tre månaders extra sparande är i storleksordningen 100 000 kr som vi då kan få i extra buffert om vi åker vid det senare datumet. Mer om hur mycket buffert vi har kommer längre ned. 

Kalkylen bygger på att pengarna ligger riskfritt förvaltade till 0% ränta. Om man i stället väljer att förvalta pengarna något mer riskfyllt så ger 4% avkastning ett bidrag enligt kolumnen till höger den dag vi slutar jobba och frigjort allt kapital. Det täcker inte hela månadskostnaden men kommer att bidra till att pengarna faktiskt räcker längre, om inte något händer som får pengarna att sjunka ihop.

Det går att göra lite mer med uttrycken ovan. Tidigare satt vi dom lika och löste ut X. Om vi i stället drar det andra uttrycket som bygger upp kostnaderna under (9-X) år från det första så får vi en funktion av X som anger hur mycket pengar vi har kvar vid 55 års ålder. Om vi antar startvärde 2 000 000 kr och lite olika sparande och spenderande så kan vi plotta följande graf.

Under, respektive överskott vid 55-års ålder. Bilden är klickbar vilket ger större bild.

Då linjen skär 0 på y-axeln går vi jämt ut - X anger då hur många månader vi måste jobba till för att pengarna precis ska räcka - sedan börjar  vi få ett överskott. Sparandet är antaget att vara 34 000 kr/ månad medan utgifterna varierar från 20 000 till 28 000 kr.

Den försiktige är nog tveksam till att räkna som jag gjort eftersom pengarna inte räcker hela livstiden, men det finns en hel del annat att ta hänsyn till. För att vara mer säker på att vi klara oss under väldigt långa tidsperioder så behöver vi hålla på fem till nio år till med sparande som nu, lite beroende på vilka antaganden vi gör. Då är äldsta barnen vuxna och vi kan snart ta ut pension och då känns det kanske lite sent att ändra något. Så vi får nog ta och fundera på vad det värsta som kan hända faktiskt är. Vi blir för gamla eller barnen vuxna.

Läs gärna fliken om sabbatsår som finns i bloggens huvud (klickbar länk). 

Tompa - inte bara bloggare utan snart även student!

Jag är antagen till Universitetsstudier i höst! Spanska och Portugisiska samt en kurs inom ekonomi/juridik. Studier var ett område som helt fick stå tillbaka när vi var inne i vårt hamsterhjul med resor, konsumtion, hus och pendlande. Som så är det ett praktexempel på det jag diskuterat kring tidigare; när vi drar ner på konsumtionen så får andra delar i livet plats igen. 
 
Språkstudier var också en del på "att-fixa-listan" inför ett sabbatsår och årets ansökningar handlade mycket om att lära sig processen och rutinerna samt förstå om vi var behöriga eller om vi behövde komplettera med något. Det har trots allt gått lång tid sedan jag och min sambo gick på Universitet och vi hade noll koll på ansökningstryck och hur våra betyg skulle omvandlas och hanteras. När vi gick på Universitet förra gången fanns det olika kvoter vilket gjorde att man med lite brokigt förflutet kunde hitta på alla möjliga kombinationer för att kvalificera sig. Arbetslivserfarenhet och månens relation till solen var två saker som beaktades men det verkar vara enklare system numera.

Hur som, antagna är både jag och min sambo. Förra gången vi studerade var vi unga och det fanns i princip inget att förlora i att delta i de kurser man var intresserad av, annat än kostnaden för kurslitteratur. Nu vet jag inte riktigt hur det fungerar om jag väljer två kurser men bara tentar en per termin. Inför vårt potentiella sabbatsår skulle några icke avslutade kurser kunna fungera perfekt som lite utfyllnad och ge CSN poäng när dom behövs. För nu till att börja med blir inte naturligtvis inte CSN indragen alls.

Så lite sugande på kurskaramellen blir det någon vecka men jag räknar med att både jag och sambon titulerar oss studenter i höst. Rätt coolt faktiskt. Det känns som flera bitar faktiskt börjar falla på plats. Ekonomin har vi koll på. Språkstudier är på gång. Jag ska se om vi inte kan åka på någon första rekognosceringsresa i höst också.

En språkkurs är på distans på Dalarnas Högskola. Någon som har erfarenhet kring just språkstudier på distans, kanske just på Dalarnas Högskola? 

Vad gör du andra halvåret 2015 för att utveckla dig?

Att spara är att lida - Hemma från Mallis

Vi sparar cirka halva vår lön varje månad. För många innebär det att vi inte "unnar oss" allt det vi skulle kunna givet våra inkomster, men inget kan vara mer fel. Vi hamnade här för att vi inte fick ut det vi ville i livet när pengarna rann oss ur händerna på bil, hus, städtjänster, kanalpaket och dyr mat. Vi unnade oss verkligen men effekten uteblev många gånger. Prylar och fasta kostnader åt upp våra pengar och vårt liv och vi kunde inte göra det vi ville. Men nu har vi ändrat det.

En vilodag vid havet.

För första gången har jag, som älskat cykling i hela mitt liv, varit på Mallorca på cykelläger och familjen har varit med. Tidigare år så har vi knappast tänkt tanken då det kostat för mycket och tagit för mycket tid som krävts till vård av prylar.

Även om resan var dyr så har vår nya sparsamma och krassa livsstil gynnat oss även på resan. Här är några exempel:

• Vi tog inte helpension när vi var där utan åt mycket i lägenheten. Det går utmärkt att laga mat på några enkla plattor om man vill och det finns fortfarande gott om pengar till restaurangbesök.
• Kollektiva färdsätt till och från flygplatsen. Krävde extra väntan med fyra trötta barn men var inte så svårt. 
• Vi har inte heller haft så höga kostnader här hemma i form av löpande utgifter för saker som vi inte kunnat använda så som bilar, abonnemang mm. Hade vi exempelvis åkt egen bil till flygplatsen så hade parkeringen kostat över 1000 kr och bilens fasta kostnader tickat på som vanligt.

Så tittade jag åt andra hållet.

Att åka på ordnat träningsläger med ordnade turer och barnpassning gör tränandet lätt och det har varit fantastiskt trevligt men den höga servicegraden driver naturligtvis kostnaden. Resan var värd varje krona men vi kommer nog jobba fram någon lösning med betydligt lägre pris framöver. Främst för att få alternativ.

Jag har ju inte varit överallt på cykel, men nästan.

Airbnb och att hålla i kostnaderna när man reser

För ett tag sedan gjorde jag en resa med brorsan för att fira hans födelsedag och för att se om jag kunde resa på ett sätt som låg i linje med vårt nya mer sparsamma och återhållsamma livsstil. En av de saker jag provade på resan var att boka boende via airbnb.com, vilket jag tänkte återkomma till, men först lite om andra grundläggande tankar bakom resan.

1. Se tid, tidpunkt, plats och pris som en helhet där alla delar får röra sig. Om du säger "Åre i påskhelgen" så har du låst ned både tid, tidpunkt och plats. Kvar är priset att jobba med. Det här är en av de stora svårigheterna för välbärgade barnfamiljer att få någon utväxling på sina pengar och ett av skälen till att man kan leva bra mycket billigare om man kan styra sin tid fritt. Jag hade några helger som jag kunde jobba med och sedan gav jag mig på Ryanairs hemsida. Allt annat var öppet.
2. Bara va och njut på platsen. Gå! Ingen hyrbil eller jakt på platser man måste besöka. Använd publika transporter om längre förflyttningar krävs.
3. Prova Airbnb, dvs hyra rum, lägenhet eller hus av privatperson.
4. Lev som en "local". Förstå hur lokaltrafiken fungerar, var man handlar mat och var man går då man vill ha trevligt. Vi skulle försöka äta åtminstone frukost, men gärna två mål mat i lägenheten.

Ryanair gav mig några alternativ. Efter några dagars hattande så valde jag den plats som var mest tidseffektiv men med lite högre kostnadsnivå i landet. Jag bokade billigaste helgen och valde de billigaste avgångarna på dagen.

Parallellt hade jag kollat airbnb.com efter ett rum för två bröder. Jag hittade ett trevligt ställe som verkade bra och bokade rum över helgen. Även om det kändes billigare än hotell så blev det kanske inte gratis. Totalt sett blev det dock mycket billigare att bo i lägenhet än på hotell då vi åt och drack flera mål "hemma" vilket sänkte kostnaderna för mat till samma nivå som om vi varit hemma i vår lägenhet.

Hur fungerade airbnb?
Om man bortser från lägenheten, platsen och helgen som så och tittar på själva tjänsten som Airbnb tillhandahåller så fungerar allt mycket bra. Betalning via kontokort/Paypal till Airbnb känns rätt. Tjänsten håller rätt på kommunikationen och informationen mellan värd och gäst samt skickar sms med olika typer av information. Känns minst lika bra, eller bättre, än vanliga hotellbokningar.

Själva upplägget med recensioner och feedback gör dessutom att erbjudandena som finns känns väl genomlysta och det går att förstå vad man får.

Även om min enda mätning indikerar att prissättningen fungerar så att man inte kan göra rena fynd så blir det mycket billigare att leva några dagar i ett annat land om man har tillgång till spis och kyl.

Finns det alternativ?
En amerikanare jag pratade med sa att man med fördel kan använda VRBO.com i USA. Tjänsten är inte identisk med Airbnb men väldigt väletablerad. För den som vill gå ett steg vidare i sparsamhet så är couchsurfing.org ett alternativ. Det är nästa "grej" att prova för mig. Jag skulle också vilja bli duktigare på att hitta bra resmål i lågkostnadsområden i Europa. I Östeuropa finns många områden som är värda ett besök och som har en helt annan kostnadsbild än vi har i Sverige. Perfekt för en weekend då mat och mys är på agendan.

Resor är ett bra exempel på hur man kan tänka annorlunda. Strävar du efter det fina eller det fantastiska som är svåruppnåeligt och/eller dyrt så är risken att du går i en spiral där referensen hela tiden ligger högt. Höga referenser för upplevelse och konsumtion betyder att du måste ha höga inkomster för att finansiera det du vill göra. Det här är ett jämviktsläge som är svårt att upprätthålla.

Det viktigaste här i livet är ju inte att sträva efter det vi inte kan uppnå utan att göra det bästa av det vi har, eller hur?

Har du då förslag på resmål/resupplägg för oss som göra det bästa av det lilla?

Gör det mesta möjliga av det du har - Weekendresa

Att inte gnälla utan göra det bästa av en situation är en av Mr. Money Mustachs grundläggande teser och eftersom jag vill vara hans lärjunge så får jag göra vad jag kan i samma anda.

Första försöket att tänka helt nytt gör jag i samband med att jag ska fira att brorsan fyller förti. Att slippa barn och problemorienterad sambo gör att jag törs ta ut svängarna lite mer och jag har därför valt att boka en weekend för brorsan och mig. Så här har jag gjort:

• Jag gick in på Ryanair och tittade på ett antal resmål med en ganska öppen kalender, oktober typ var målet. Jag valde resmål, datum och tid för ut/hemresa utifrån en helhet. Möjligheterna det gav gjorde att jag kunde åka t.o.r för 1170 kr totalt.
• Jag bokade boende via airbnb.com vilket gav ett totalpris för boende på straxt över 1800 kr för tre nätter och två personer.

Så för cirka 3000 kr har vi flyg och boende för två över en weekend. Väl där är det stadsmys och mat på agendan så jag räknar inte med att det ska dra iväg så väldigt. Vi hyr exempelvis ingen bil och åker kollektivt på plats. Ja, jag har ju ingen bil så jag åker kollektivt även i Sverige.

Jag är ganska nöjd så långt med mitt första försök att tänka lite annorlunda. Vi får väl se när jag är tillbaka om jag är lika positiv.

Har du något tips om hur man kommer iväg på en weekend billigt?

Tjocka släkten

Igår var jag på kalas hos min mor och hela tjocka släkten. Som alltid erbjuder min familj goda möjligheter till reflektion och frustration även om det denna gång inte var så farligt. Det som resulterade i något tänkvärt denna gång var kopplat till diskussioner om sparande, konsumtion och livsstilsförändringar som vi infört på sistone i vår familj.

Igår var det transporter som var det som diskuterades mest. Vi har ingen bil utan åker kollektivt - buss och tåg - vilket i princip varje besök hos någon släkting leder till någon form av diskussioner. "Hur gör ni då" var temat för dagen och mina föräldrar kände sig frågande i hur man tog sig från perrongen dom ser från sitt fönster upp i lägenheten. För att inte tala om hur vi tog oss från vår lägenhet till stationen i den stad vi bor. Att gå till och från något man kan se var tydligen tufft men bussåkande i hemstaden och tågresan tillsammans verkade vara för mycket i umbäranden så min far kände sig tvungen att säga det så vanliga "det blir ju konstigt om man inte ska unna sig något".

Jag har hört det uttrycket "unna sig något" hela mitt liv men det var först i går som jag insåg att jag på allvar inte vet vad det betyder. Mina föräldrar verkar ekonomiskt pressade och i synnerhet min far hanterar inte det något vidare alls. Ändå blir han störd över att jag inte verkar konsumera enligt förväntningarna på något sätt och precis när han sa sitt "det blir ju konstigt ..." insåg jag att jag inte förstod vad han sa. För vem och varför skulle jag "unna mig något" när det gäller transporter? Vad skulle jag uppnå och vad skulle det innebära? Den frågan är i högsta grad intressant men jag låter den hänga i luften och fortsätter längs ett annat spår.

Tidigare i mitt liv så har jag lite förenklat sett på saker och ting så här.

• Jag har en inkomst.
• Jag har ett liv i detta nu.
• Jag har en vilja och olika behov som resulterar i inköp.

Det betyder i princip att jag i en given situation tittat på om jag har råd, om jag vill prioritera något och om det är prisvärt. Att då föra pengar från denna verklighet till något annat, så som sparande, blir bara ytterligare en begränsning vilket inte är bra och "att unna sig något" passar på något sätt in. Det innebär nog att man gör avkall på en del av de begränsningar man har (frivilligt eller ofrivilligt).

Nu tänker jag mer så här.

• Jag har en inkomst.
• De pengar jag tjänat idag har kostat på i form av ändlig tid och energi. Det är inget jag byter bort lättvindigt.
• Vad ska jag med det här till? Orkar och hinner jag ta till mig något jag köper?

När min far då säger "unna sig" landar det inte längre i något sammanhang. Varför ska jag i en förflyttning från A till B lägga mer pengar än nödvändigt i synnerhet när jag inte gör avkall på säkerhet eller komfort?

Jag har skrivit lite mer kring just begreppet "att unna sig" här (klickbar länk)