Vi kan packa och dra om ett år, men vi kommer inte dö rika!

Exakt då kan vi dra!
Det finns en ganska vedertagen sanning som säger att om du kan täcka dina kostnader med 4% avkastning på dina tillgångar så har du tagit steget, du kan för evigt leva på dina tillgångar. Med andra ord kan vi säga att du dör rik. Men om vi kan tänka oss att dö utfattiga, vi tillåter oss att ta av kapitalet hela tiden, vad händer då? Vi planerar att dö luspanka helt enkelt. Nu är eget dödsfall svårt att prognostisera, men jag har en annan idé.

För vår del så får vi tillgång till nya pengar när jag är 55 år och vi kan ta ut min pension. Om vi vid det tillfället bor i Portugal och har rätt att ta ut den skattefritt (vilket för tillfället är möjligt i Portugal) så räcker den i fem år och då är jag sextio år gammal. Vad som händer då kan vi återkomma till. Nu tittar vi på hur länge vi behöver jobba för att pengarna ska räcka till 55 års ålder i första hand.

Titta på bilden i inledningen. Jag är 46 år och jag jobbar X år till. X är alltså så många år det går åt för att jobba ihop tillräckligt med pengar. Då kommer vi leva på våra sparade pengar i 9-X år.

Då kan vi räkna ut hur mycket pengar jag har efter X år:

förmögenhet_nu + sparande_mån*12*X

På samma sätt kan vi räkna ut hur mycket pengar vi kommer göra av med på 9-X år:

(9-X)*12*utgifter_mån 

Nu kan vi sätta att båda uttrycken ska vara lika och lösa ut X. Då har vi ett uttryck som beror på vilken förmögenhet vi har nu - i praktiken det som vi kommer ha som fritt kapital att spendera - hur mycket vi sparar per månad i faktiska kronor och vad vi har för budgeterat belopp på kostnader när vi slutat arbeta. Efter lite meckande med enheter och justerande av X till att betyda månader snarare än år så fick jag till följande kalkylark.


Det är två beräkningsomgångar. I den övre delen så antar vi att vi hyr bostad och därför kan spendera alla pengar vi har. I undre så sätter vi en miljon åt sidan för husköp. De pengarna går då inte att leva på, men jag har räknat med något lägre månadskostnad i stället.

Det finns mycket kul att läsa ut här. Om vi börjar till vänster. Tiden vi behöver jobba givet de kommande två kolumnerna. Vi pratar månader, inte år med det här upplägget! Dessutom äter man kakan i båda ändar på något sätt. Vi kan åka efter 12 månader om vi sparar 34 ksek/mån i övre delen medan 29 månader på samma belopp i nedre delen, allt annat lika. Det kan kanske tolkas som att vi sparar ihop en miljon på 17 månader, men så är det inte. Viss del kommer från sparande och viss del från att vi lever på förmögenheten en kortare tid ju längre vi jobbar.

Det kan tyckas att det inte spelar så stor roll om vi sparar 34 eller 40 ksek/månad om vi tittar i första kolumnen, men tre månaders extra sparande är i storleksordningen 100 000 kr som vi då kan få i extra buffert om vi åker vid det senare datumet. Mer om hur mycket buffert vi har kommer längre ned. 

Kalkylen bygger på att pengarna ligger riskfritt förvaltade till 0% ränta. Om man i stället väljer att förvalta pengarna något mer riskfyllt så ger 4% avkastning ett bidrag enligt kolumnen till höger den dag vi slutar jobba och frigjort allt kapital. Det täcker inte hela månadskostnaden men kommer att bidra till att pengarna faktiskt räcker längre, om inte något händer som får pengarna att sjunka ihop.

Det går att göra lite mer med uttrycken ovan. Tidigare satt vi dom lika och löste ut X. Om vi i stället drar det andra uttrycket som bygger upp kostnaderna under (9-X) år från det första så får vi en funktion av X som anger hur mycket pengar vi har kvar vid 55 års ålder. Om vi antar startvärde 2 000 000 kr och lite olika sparande och spenderande så kan vi plotta följande graf.

Under, respektive överskott vid 55-års ålder. Bilden är klickbar vilket ger större bild.

Då linjen skär 0 på y-axeln går vi jämt ut - X anger då hur många månader vi måste jobba till för att pengarna precis ska räcka - sedan börjar  vi få ett överskott. Sparandet är antaget att vara 34 000 kr/ månad medan utgifterna varierar från 20 000 till 28 000 kr.

Den försiktige är nog tveksam till att räkna som jag gjort eftersom pengarna inte räcker hela livstiden, men det finns en hel del annat att ta hänsyn till. För att vara mer säker på att vi klara oss under väldigt långa tidsperioder så behöver vi hålla på fem till nio år till med sparande som nu, lite beroende på vilka antaganden vi gör. Då är äldsta barnen vuxna och vi kan snart ta ut pension och då känns det kanske lite sent att ändra något. Så vi får nog ta och fundera på vad det värsta som kan hända faktiskt är. Vi blir för gamla eller barnen vuxna.

Läs gärna fliken om sabbatsår som finns i bloggens huvud (klickbar länk)

Etiketter: , , ,

Onkel Toms stuga: Vi kan packa och dra om ett år, men vi kommer inte dö rika!

torsdag 16 juli 2015

Vi kan packa och dra om ett år, men vi kommer inte dö rika!

Exakt då kan vi dra!
Det finns en ganska vedertagen sanning som säger att om du kan täcka dina kostnader med 4% avkastning på dina tillgångar så har du tagit steget, du kan för evigt leva på dina tillgångar. Med andra ord kan vi säga att du dör rik. Men om vi kan tänka oss att dö utfattiga, vi tillåter oss att ta av kapitalet hela tiden, vad händer då? Vi planerar att dö luspanka helt enkelt. Nu är eget dödsfall svårt att prognostisera, men jag har en annan idé.

För vår del så får vi tillgång till nya pengar när jag är 55 år och vi kan ta ut min pension. Om vi vid det tillfället bor i Portugal och har rätt att ta ut den skattefritt (vilket för tillfället är möjligt i Portugal) så räcker den i fem år och då är jag sextio år gammal. Vad som händer då kan vi återkomma till. Nu tittar vi på hur länge vi behöver jobba för att pengarna ska räcka till 55 års ålder i första hand.

Titta på bilden i inledningen. Jag är 46 år och jag jobbar X år till. X är alltså så många år det går åt för att jobba ihop tillräckligt med pengar. Då kommer vi leva på våra sparade pengar i 9-X år.

Då kan vi räkna ut hur mycket pengar jag har efter X år:

förmögenhet_nu + sparande_mån*12*X

På samma sätt kan vi räkna ut hur mycket pengar vi kommer göra av med på 9-X år:

(9-X)*12*utgifter_mån 

Nu kan vi sätta att båda uttrycken ska vara lika och lösa ut X. Då har vi ett uttryck som beror på vilken förmögenhet vi har nu - i praktiken det som vi kommer ha som fritt kapital att spendera - hur mycket vi sparar per månad i faktiska kronor och vad vi har för budgeterat belopp på kostnader när vi slutat arbeta. Efter lite meckande med enheter och justerande av X till att betyda månader snarare än år så fick jag till följande kalkylark.


Det är två beräkningsomgångar. I den övre delen så antar vi att vi hyr bostad och därför kan spendera alla pengar vi har. I undre så sätter vi en miljon åt sidan för husköp. De pengarna går då inte att leva på, men jag har räknat med något lägre månadskostnad i stället.

Det finns mycket kul att läsa ut här. Om vi börjar till vänster. Tiden vi behöver jobba givet de kommande två kolumnerna. Vi pratar månader, inte år med det här upplägget! Dessutom äter man kakan i båda ändar på något sätt. Vi kan åka efter 12 månader om vi sparar 34 ksek/mån i övre delen medan 29 månader på samma belopp i nedre delen, allt annat lika. Det kan kanske tolkas som att vi sparar ihop en miljon på 17 månader, men så är det inte. Viss del kommer från sparande och viss del från att vi lever på förmögenheten en kortare tid ju längre vi jobbar.

Det kan tyckas att det inte spelar så stor roll om vi sparar 34 eller 40 ksek/månad om vi tittar i första kolumnen, men tre månaders extra sparande är i storleksordningen 100 000 kr som vi då kan få i extra buffert om vi åker vid det senare datumet. Mer om hur mycket buffert vi har kommer längre ned. 

Kalkylen bygger på att pengarna ligger riskfritt förvaltade till 0% ränta. Om man i stället väljer att förvalta pengarna något mer riskfyllt så ger 4% avkastning ett bidrag enligt kolumnen till höger den dag vi slutar jobba och frigjort allt kapital. Det täcker inte hela månadskostnaden men kommer att bidra till att pengarna faktiskt räcker längre, om inte något händer som får pengarna att sjunka ihop.

Det går att göra lite mer med uttrycken ovan. Tidigare satt vi dom lika och löste ut X. Om vi i stället drar det andra uttrycket som bygger upp kostnaderna under (9-X) år från det första så får vi en funktion av X som anger hur mycket pengar vi har kvar vid 55 års ålder. Om vi antar startvärde 2 000 000 kr och lite olika sparande och spenderande så kan vi plotta följande graf.

Under, respektive överskott vid 55-års ålder. Bilden är klickbar vilket ger större bild.

Då linjen skär 0 på y-axeln går vi jämt ut - X anger då hur många månader vi måste jobba till för att pengarna precis ska räcka - sedan börjar  vi få ett överskott. Sparandet är antaget att vara 34 000 kr/ månad medan utgifterna varierar från 20 000 till 28 000 kr.

Den försiktige är nog tveksam till att räkna som jag gjort eftersom pengarna inte räcker hela livstiden, men det finns en hel del annat att ta hänsyn till. För att vara mer säker på att vi klara oss under väldigt långa tidsperioder så behöver vi hålla på fem till nio år till med sparande som nu, lite beroende på vilka antaganden vi gör. Då är äldsta barnen vuxna och vi kan snart ta ut pension och då känns det kanske lite sent att ändra något. Så vi får nog ta och fundera på vad det värsta som kan hända faktiskt är. Vi blir för gamla eller barnen vuxna.

Läs gärna fliken om sabbatsår som finns i bloggens huvud (klickbar länk)

Etiketter: , , ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida