Utdelning april - Ytterligare en bra månad

2 908 kronor, cirka 10% under förra månadens rekord, men ännu en riktigt bra utdelningsmånad. Det var en rad utdelningar som tekniskt sett tillhörde mars men som kom in sent som var först ut i april.

Först var Oxford Lane Capital (OXLC) med 410 kronor. OXLC arbetar med företagsobligationer som har hög prioritet vid konkurs (senior bonds). Men de äger inte dessa direkt utan genom en typ av låneportföljer där lån är uppstyckade både vad gäller löptid och bolag till något som kallas CLOer. Jag anser att det här är en mycket mer attraktivt sätt att få exponering mot amerikanska företagslån än ETFer med preferensaktier. Dels är andelen oljebolag liten, dels är avkastningen högre och som jag kan bedöma så är räntekänsligheten något lägre. Steven Bavaria på Seeking Alpha bevakar OXLC och om du är intresserad så kan du läsa mer här. 

Samma dag som OXLCs utdelning kom fick jag också utdelning från min försäkringsetf IAK. IAK är intressant då den har ganska stort relativt innehav i AIG och MetLife, två försäkringsjättar som har värderingar under bokfört värde. Samtidigt som den värsta bolagsrisken minskar med det breda innehavet och därför ger en intressant exponering mot sektor. Strax över hundra kronor blev det här!

Sedan gick det flera veckor innan CEFL - en fond av fonder - gav en utdelning om 113 kr. Jag har sålt CEFL och köpt olja för pengarna. Men tack ändå!

Olja var också det som stod för nästa inbetalning, 1 080 kronor från LMLP, en fond som består av så kallade Master Limited Partnerships, mestadels mid-stream energibolag i USA. Fonden har en hävstång x2 med reset på månadsbasis.

Sist men inte minst kom MORL - kungsavkastaren - med sina 23% i årsavkastning. Det här var en månad med hög utbetalning så jag fick nästan 1 200 kr. MORL är inte alldeles olik OXLC; även här handlar det om räntepapper i botten med olika mekanismer för att öka hävstången, men i MORL är det främst bostads- och fastighetslån i väldigt blandad mix som är grunden. Vissa delar är hög risk medan andra är garanterade av staten. Till skillnad från OXLC så är det här en klassisk fond med ingående bolag som kan analyseras för sig eller i grupp. Hävstången är x2 och reset är på månadsbasis. Är du intresserad så finns massor att läsa på Seeking Alpha, sök på MORL.

Om ni kan investera i högavkastade räntepapper och sova gott så kan jag rekommendera senaste inlägget från Steven Bavaria på Seeking Alpha. Både OXLC och MORL har intressant värdering för tillfället.

Mer om utdelningar och grafer över hur utvecklingen ser ut hittar ni i fliken "Utdelningar" i bloggens huvud.

Preferensaktier och så blev det lite om tänkbara alternativ

Det här inlägget började med att jag övervägde att köpa in mig i en börshandlad fond med amerikanska preferensaktier. Räntebärande papper kan vara ett sätt att diversifiera sin portfölj och generera avkastning i en värld där aktier är högt värderade.

Varför tittar jag på preferensaktier och liknande alternativ?
Jag söker relativt hög direktavkastning - gärna mer än 7% - inom värdepapper som inte är aktier. Samtidigt så ser jag gärna en fond i form av etf eller etn som sprider riskerna snarare i stället för enskilda preffar. Då finns det några olika alternativ.

1. Obligationer. Antingen med låg risk och hävstång eller "junk bonds". Då det här går att köpa via mina pensionsförvaltningsalternativ så tänker jag inte lägga någon tid på det här. 
2. ETF med preferensaktier. 
3. Closed end found med preferensaktier. 
4. Investering i Collateralized Loan Obligations (CLOs). Diversifierade låneportföljer.
5. Investering i huslån - mREITs, så som MORL.
6. Blandfonder för "fixed income".
7. Business Development Companies (BDCs)

Endast 1-4 och 6 är vad jag skulle kalla ränteavkastande papper medan 5 och 7 är aktier i bolag som handlar med lån. I praktiken är skillnaderna dock små. mREITs och BDCer gör inte mycket mer än handlar med lån och de ska enligt sina skatteregler dela ut en mycket stor del av vinsten. Som så är dom i princip fonder som handlar med räntepapper vilket är vad jag letar efter.

Amerikanska preferensaktier, CLOs och underliggande papper i mREITs är alla ganska svåra att förstå. Det som överraskade mig lite var att preferensaktier vara bland de mest svårgreppbara då det finns så många olika varianter.

Nästan varje preferensaktie har egna skrivningar kring inlösen, vad som händer vid betalningsinställelse osv.

Diversifiering kan bidra till att minska risken då det blir en stor blandning av olika typer av preffar, men bara till viss del.  

Lite kort om riskerna i preferensaktier

• Räntan i absoluta tal.
• Spread mellan kort och lång ränta.
• Betalningsinställelse.
• Inlösen, en märklig skrivelse för många preffar som gör att den som ställer ut pappret kan återköpa till en viss kurs. I en fond kan finns aktier som är värderade över inlösensvärdet. Om pappret återlöses så förlorar man både kapital och förmodligen får man köpa en ny preff med sämre avkastning.

ETF med preferensaktier

Källa: http://etfdb.com/type/preferred-stock/all/#dividends

När jag började skriva det här inlägget så var det en ETF med preferensaktier som var det jag tänkte hitta och köpa och därför började jag med att ta fram tabellen ovan. Avkastningen var lägre än jag räknade med - det kan vara så att etfdb.com räknar lite lågt av något skäl, flera källor ger högre värden på över 6% - och det gjorde mig lite besviken.

För mig betyder det att den här typen av produkter inte avkastar mycket mer än en diversifierad portfölj med högavkastande aktier. Av beta-värdet (ett mått på volatiliteten) att döma i tabellen är dom mindre volatila men å andra sidan inte inflationsskyddade. 

Ser inte så svårt ut!

Jag började studera PFF och PGX ganska parallellt och hittade bland annat Increasing Cash Flow In A World Without Risk Free Yield-Bought The ETF PFF som innehåller en genomgång av PFF. Så vitt jag kan bedöma från den genomlysningen så är PFF en blandfond i preffar och obligationer. Dessutom med inslag av högriskbolag så som BDCer och REITs. Jag kontrollerade PFFs 10 största innehav, finns på etfdb.com och där verkade allt superseriöst. Men länken gör det ju troligt att det "under huven" är lite rörigare.

Samma gäller PGX, vars enkla tårtbitsschema i inledningen, också visar på enkelhet och trygghet. Men, en stor andel av PGX innehav är "junk grade"-klassade papper - i storleksordningen hälften (källa länken ovan) som gör troligt att samma förhållande finns i PFF. Dessutom framgår inte innehaven i REITs och BDCer i ett diagram som ovan. Det kan också vara av intresse att kontrollera andelen oljerelaterade tillgångar idag, vilket jag inte gjort eftersom jag inte vet hur jag ska göra det.

Länken ovan reser också ett annat problem, nämligen sättet som en del av pappren ges ut på som gör att en obligation eller preferensaktie kan framstå som exempelvis amerikansk medan den i själva verket är knuten till ett bolag i ett annat land, vilket kan skapa valutarelaterad risk i den här typen av fond trots att den risken verkar liten. Sammantaget så är den information som finns svårtolkad kring de två ETFer jag tittat på.

Då både PFF och PGX och dess delar i mångt och mycket är högt värderade så är inte inlösensrisken eller kursfall alldeles otroligt de kommande året.

Skaplig avkastning, svårbegriplig struktur med delar som har hög risk, hög diversifiering, fifty-fifty junk och investment grade. Värdering och ränteläge ... Jag måste jobba vidare med det här men i dagsläget så avstår jag någon av ETFerna PFF och PGX. För mig så ligger den förväntade avkastningen under direktavkastningen, så säg 4-6% som förväntad avkastning under 2015. Det är inte så attraktivt med tanke på frågetecknen som finns.

Som jag ser det så tillför inte heller en etf så som PFF eller PGX något jämfört med en svensk ränte/obligationfond med high yield papper. Tvärt om så verkar detta vara att gå över ån efter vatten. Först växlingsavgift och högt courtage, sedan månadsutdelning med växling och eventuell återinvestering. Allt detta slipper man i en traditionell svensk fond. 

Då CEFerna som handlar med preffar lider av liknande problem som ovan men har hävstångsproblematik vilket inte passar i dagsläget så avstår jag även dem.

Andra alternativ

Av de andra alternativen jag nämnt ovan så har jag redan MORL. Det finns massor att läsa på SeekingAlpha och jag tillför inget här. Jag kommer köpa mer MORL. En räntehöjning i USA kommer sänka MORLs värdering men något är redan inprisat.
Det nya blir nog en investering i OXLC som är en CEF som investerar i CLOs (jag spelade tärning med sidorna: C,E,F,L,O,X för att få till den meningen :)).

En closed end found, CEF, är ungefär som ett investmentbolag, med ett givet antal aktier, till skillnad från en öppen fond som exempelvis en ETF eller Avanza Zero som för in kapital när du köper aktier i fonden. Det betyder att du köper andelar i en CEF som i sig kan avvika kraftigt från underliggande tillgångars värde, på precis samma sätt som ett investmentbolag. Det har både för och nackdelar men är inte så konstigt.

Dom CLOer som OXLC baserar sin verksamhet på har ofta bättre kreditrating än preffarna men man använder hävstång för att pressa upp avkastningen. Hävstången är hög ,det gör denna typ av tillgångar lite illa sedda, men inte högre än vad det flesta banker använder så på så vis är dom ganska traditionella kreditinstitut. Dessutom fick CLOs ett dåligt namn i samband med kreditkrisen 2007-2008. Jag har kommit till slutsatsen att det är irrelevant för min fortsatta investering i denna typ av papper. Jag är dock lite orolig för vad räntan kan göra och kommer kliva in stegvis under året.

OXLC verkar tappa cirka två procents värde per år på grund av "överutdelning av kapital" - en skatteteknisk grej med CEFer i USA - så förväntad avkastning under året bör ligga mellan kring 10-12%. Mer attraktivt än ETFerna vi tittade på ovan men inte nödvändigtvis mer komplicerad.

Köper jag BDCer så blir det genom BDCL då denna typ av bolag verkar "bottnat" nu. Men jag är tveksam då det är lite skurkbolag över BDCer. Jag är mer sugen på blandfonder med räntepapper, där preffar kan vara en del och därför kan det bli lite inköp av CEFL eller DVHL. Dom är betydligt bredare och mer diversifierade än PFF eller PGX samt erbjuder möjligheter till bättre avkastning.

Vad ska jag göra med all information?

Jag har några områden som intresserar mig eller har intresserat mig mycket de senaste åren. Eftersom måttlighet inte är min grej så konsumerar jag massor på Internet i ämnet som gäller för dagen. Möjligheten att hitta information och forum där ämnen tuggas om och om igen är med Internets hjälp fantastisk och om man som jag gärna läser engelskspråkiga webb-platser så är det nästan oändligt med information som finns tillgänglig.

Senast nu har jag torskat på det här med investeringar. Problemet är bara att jag inte vet vad jag ska göra med all information, eller ens vilken information jag ska hämta. Jag bara läser planlöst och då blir mitt tänkande och upplägg kring sparande och investerande lika planlöst. Jag måste försöka hitta ett förhållningssätt till mina besparingar och investeringar och börjar därför lite trevande här.

• Jag förvaltar mitt pensionssparande själv. I princip hela summan jag förvaltar ligger i aktiefonder. Mina tankar är att röra mig långsamt här. Jag följer vad som händer och gör mindre förändringar. Det har fungerat relativt bra.
• Vi sparar i lägenheten via amortering. Detta är en ganska stor del av vårt sparande, i storleksordningen 10 000 kr i månaden vilket kan omprövas men inte i dagens börsklimat.
• Så då det som är svårt, mina besparingar/investeringar på Avanza. Jag sparar månadsvis (normala månader 20 000 kr/mån) och har idag cirka 250 000 kr spritt på några olika konton.

Jag vill liksom gör allt på en gång. Välja bästa aktierna, köpa aktier som jag kan ha för evigt, tävla om bästa uppgången månadsvis och hålla en låg risk. Det här funkar ju inte, det är helt klart och jag måste hitta en annan väg framåt.

Lite idéer har jag. Mitt privatsparande på Avanza ska tillföra något utöver amorteringar på lägenheten och mitt pensionssparande i fonder.

• Amorteringarna och de pengar som redan finns i lägenheten betraktar jag som relativt trygga -> Avanza får var högre risk.
• Pensionssparandet är relativ styrt genom de försäkringsbolag som levererar tjänsterna men jag har placerat med hög risk. -> Avanzakontot ska ha minsta möjliga överlapp relativt pensionssparandet.

Det har diskuterats massor på olika amerikanska bloggar och forum kring hur man kan förhålla sig relativt tillväxtaktier eller utdelningsaktier och jag har läst och läst. Sedan har jag läst lite till.

Jag har inte blivit ett dugg klokare faktiskt. Rent matematiskt så är tillväxtaktier fantastiska men relativa värderingarna är höga så det gäller att plocka russinen ur kakan och det är inte lätt.

Nu tänker tycker jag dock att jag hittat ett upplägg som är kul och som jag vill testa. You Must Be Crazy High Yield Portfolio är ett upplägg på som en av gubbarna på Seeking Alpha jobbat fram och som diskuterats relativt flitigt, så jag tycker det är väl genomlyst och genomarbetat. Det har dessutom inget som helst överlapp med pensionssparandet eller lägenhetsinvesteringen och kan inte åstadkommas via pensionsfonderna.

Det är upplägg som ger rejält hög risk och avkastning i närtid, utan att det är direkt chansartat. Jag ska försöka ge upplägget året ut och utvärdera efter det. Vad tror ni, är det värt ett provskott?