Preferensaktier och så blev det lite om tänkbara alternativ

Det här inlägget började med att jag övervägde att köpa in mig i en börshandlad fond med amerikanska preferensaktier. Räntebärande papper kan vara ett sätt att diversifiera sin portfölj och generera avkastning i en värld där aktier är högt värderade.

Varför tittar jag på preferensaktier och liknande alternativ?
Jag söker relativt hög direktavkastning - gärna mer än 7% - inom värdepapper som inte är aktier. Samtidigt så ser jag gärna en fond i form av etf eller etn som sprider riskerna snarare i stället för enskilda preffar. Då finns det några olika alternativ.
  1. Obligationer. Antingen med låg risk och hävstång eller "junk bonds". Då det här går att köpa via mina pensionsförvaltningsalternativ så tänker jag inte lägga någon tid på det här. 
  2. ETF med preferensaktier. 
  3. Closed end found med preferensaktier. 
  4. Investering i Collateralized Loan Obligations (CLOs). Diversifierade låneportföljer.
  5. Investering i huslån - mREITs, så som MORL.
  6. Blandfonder för "fixed income".
  7. Business Development Companies (BDCs)
Endast 1-4 och 6 är vad jag skulle kalla ränteavkastande papper medan 5 och 7 är aktier i bolag som handlar med lån. I praktiken är skillnaderna dock små. mREITs och BDCer gör inte mycket mer än handlar med lån och de ska enligt sina skatteregler dela ut en mycket stor del av vinsten. Som så är dom i princip fonder som handlar med räntepapper vilket är vad jag letar efter.

Amerikanska preferensaktier, CLOs och underliggande papper i mREITs är alla ganska svåra att förstå. Det som överraskade mig lite var att preferensaktier vara bland de mest svårgreppbara då det finns så många olika varianter.

Nästan varje preferensaktie har egna skrivningar kring inlösen, vad som händer vid betalningsinställelse osv.

Diversifiering kan bidra till att minska risken då det blir en stor blandning av olika typer av preffar, men bara till viss del.  

Lite kort om riskerna i preferensaktier

ETF med preferensaktier

Källa: http://etfdb.com/type/preferred-stock/all/#dividends
När jag började skriva det här inlägget så var det en ETF med preferensaktier som var det jag tänkte hitta och köpa och därför började jag med att ta fram tabellen ovan. Avkastningen var lägre än jag räknade med - det kan vara så att etfdb.com räknar lite lågt av något skäl, flera källor ger högre värden på över 6% - och det gjorde mig lite besviken.

För mig betyder det att den här typen av produkter inte avkastar mycket mer än en diversifierad portfölj med högavkastande aktier. Av beta-värdet (ett mått på volatiliteten) att döma i tabellen är dom mindre volatila men å andra sidan inte inflationsskyddade. 

Ser inte så svårt ut!
Jag började studera PFF och PGX ganska parallellt och hittade bland annat Increasing Cash Flow In A World Without Risk Free Yield-Bought The ETF PFF som innehåller en genomgång av PFF. Så vitt jag kan bedöma från den genomlysningen så är PFF en blandfond i preffar och obligationer. Dessutom med inslag av högriskbolag så som BDCer och REITs. Jag kontrollerade PFFs 10 största innehav, finns på etfdb.com och där verkade allt superseriöst. Men länken gör det ju troligt att det "under huven" är lite rörigare.

Samma gäller PGX, vars enkla tårtbitsschema i inledningen, också visar på enkelhet och trygghet. Men, en stor andel av PGX innehav är "junk grade"-klassade papper - i storleksordningen hälften (källa länken ovan) som gör troligt att samma förhållande finns i PFF. Dessutom framgår inte innehaven i REITs och BDCer i ett diagram som ovan. Det kan också vara av intresse att kontrollera andelen oljerelaterade tillgångar idag, vilket jag inte gjort eftersom jag inte vet hur jag ska göra det.

Länken ovan reser också ett annat problem, nämligen sättet som en del av pappren ges ut på som gör att en obligation eller preferensaktie kan framstå som exempelvis amerikansk medan den i själva verket är knuten till ett bolag i ett annat land, vilket kan skapa valutarelaterad risk i den här typen av fond trots att den risken verkar liten. Sammantaget så är den information som finns svårtolkad kring de två ETFer jag tittat på.

Då både PFF och PGX och dess delar i mångt och mycket är högt värderade så är inte inlösensrisken eller kursfall alldeles otroligt de kommande året.

Skaplig avkastning, svårbegriplig struktur med delar som har hög risk, hög diversifiering, fifty-fifty junk och investment grade. Värdering och ränteläge ... Jag måste jobba vidare med det här men i dagsläget så avstår jag någon av ETFerna PFF och PGX. För mig så ligger den förväntade avkastningen under direktavkastningen, så säg 4-6% som förväntad avkastning under 2015. Det är inte så attraktivt med tanke på frågetecknen som finns.

Som jag ser det så tillför inte heller en etf så som PFF eller PGX något jämfört med en svensk ränte/obligationfond med high yield papper. Tvärt om så verkar detta vara att gå över ån efter vatten. Först växlingsavgift och högt courtage, sedan månadsutdelning med växling och eventuell återinvestering. Allt detta slipper man i en traditionell svensk fond. 

Då CEFerna som handlar med preffar lider av liknande problem som ovan men har hävstångsproblematik vilket inte passar i dagsläget så avstår jag även dem.

Andra alternativ

Av de andra alternativen jag nämnt ovan så har jag redan MORL. Det finns massor att läsa på SeekingAlpha och jag tillför inget här. Jag kommer köpa mer MORL. En räntehöjning i USA kommer sänka MORLs värdering men något är redan inprisat.
Det nya blir nog en investering i OXLC som är en CEF som investerar i CLOs (jag spelade tärning med sidorna: C,E,F,L,O,X för att få till den meningen :)).

En closed end found, CEF, är ungefär som ett investmentbolag, med ett givet antal aktier, till skillnad från en öppen fond som exempelvis en ETF eller Avanza Zero som för in kapital när du köper aktier i fonden. Det betyder att du köper andelar i en CEF som i sig kan avvika kraftigt från underliggande tillgångars värde, på precis samma sätt som ett investmentbolag. Det har både för och nackdelar men är inte så konstigt.

Dom CLOer som OXLC baserar sin verksamhet på har ofta bättre kreditrating än preffarna men man använder hävstång för att pressa upp avkastningen. Hävstången är hög ,det gör denna typ av tillgångar lite illa sedda, men inte högre än vad det flesta banker använder så på så vis är dom ganska traditionella kreditinstitut. Dessutom fick CLOs ett dåligt namn i samband med kreditkrisen 2007-2008. Jag har kommit till slutsatsen att det är irrelevant för min fortsatta investering i denna typ av papper. Jag är dock lite orolig för vad räntan kan göra och kommer kliva in stegvis under året.

OXLC verkar tappa cirka två procents värde per år på grund av "överutdelning av kapital" - en skatteteknisk grej med CEFer i USA - så förväntad avkastning under året bör ligga mellan kring 10-12%. Mer attraktivt än ETFerna vi tittade på ovan men inte nödvändigtvis mer komplicerad.

Köper jag BDCer så blir det genom BDCL då denna typ av bolag verkar "bottnat" nu. Men jag är tveksam då det är lite skurkbolag över BDCer. Jag är mer sugen på blandfonder med räntepapper, där preffar kan vara en del och därför kan det bli lite inköp av CEFL eller DVHL. Dom är betydligt bredare och mer diversifierade än PFF eller PGX samt erbjuder möjligheter till bättre avkastning.

Etiketter: , , , ,

Onkel Toms stuga: Preferensaktier och så blev det lite om tänkbara alternativ

tisdag 10 februari 2015

Preferensaktier och så blev det lite om tänkbara alternativ

Det här inlägget började med att jag övervägde att köpa in mig i en börshandlad fond med amerikanska preferensaktier. Räntebärande papper kan vara ett sätt att diversifiera sin portfölj och generera avkastning i en värld där aktier är högt värderade.

Varför tittar jag på preferensaktier och liknande alternativ?
Jag söker relativt hög direktavkastning - gärna mer än 7% - inom värdepapper som inte är aktier. Samtidigt så ser jag gärna en fond i form av etf eller etn som sprider riskerna snarare i stället för enskilda preffar. Då finns det några olika alternativ.
  1. Obligationer. Antingen med låg risk och hävstång eller "junk bonds". Då det här går att köpa via mina pensionsförvaltningsalternativ så tänker jag inte lägga någon tid på det här. 
  2. ETF med preferensaktier. 
  3. Closed end found med preferensaktier. 
  4. Investering i Collateralized Loan Obligations (CLOs). Diversifierade låneportföljer.
  5. Investering i huslån - mREITs, så som MORL.
  6. Blandfonder för "fixed income".
  7. Business Development Companies (BDCs)
Endast 1-4 och 6 är vad jag skulle kalla ränteavkastande papper medan 5 och 7 är aktier i bolag som handlar med lån. I praktiken är skillnaderna dock små. mREITs och BDCer gör inte mycket mer än handlar med lån och de ska enligt sina skatteregler dela ut en mycket stor del av vinsten. Som så är dom i princip fonder som handlar med räntepapper vilket är vad jag letar efter.

Amerikanska preferensaktier, CLOs och underliggande papper i mREITs är alla ganska svåra att förstå. Det som överraskade mig lite var att preferensaktier vara bland de mest svårgreppbara då det finns så många olika varianter.

Nästan varje preferensaktie har egna skrivningar kring inlösen, vad som händer vid betalningsinställelse osv.

Diversifiering kan bidra till att minska risken då det blir en stor blandning av olika typer av preffar, men bara till viss del.  

Lite kort om riskerna i preferensaktier

  • Räntan i absoluta tal.
  • Spread mellan kort och lång ränta.
  • Betalningsinställelse.
  • Inlösen, en märklig skrivelse för många preffar som gör att den som ställer ut pappret kan återköpa till en viss kurs. I en fond kan finns aktier som är värderade över inlösensvärdet. Om pappret återlöses så förlorar man både kapital och förmodligen får man köpa en ny preff med sämre avkastning.

ETF med preferensaktier

Källa: http://etfdb.com/type/preferred-stock/all/#dividends
När jag började skriva det här inlägget så var det en ETF med preferensaktier som var det jag tänkte hitta och köpa och därför började jag med att ta fram tabellen ovan. Avkastningen var lägre än jag räknade med - det kan vara så att etfdb.com räknar lite lågt av något skäl, flera källor ger högre värden på över 6% - och det gjorde mig lite besviken.

För mig betyder det att den här typen av produkter inte avkastar mycket mer än en diversifierad portfölj med högavkastande aktier. Av beta-värdet (ett mått på volatiliteten) att döma i tabellen är dom mindre volatila men å andra sidan inte inflationsskyddade. 

Ser inte så svårt ut!
Jag började studera PFF och PGX ganska parallellt och hittade bland annat Increasing Cash Flow In A World Without Risk Free Yield-Bought The ETF PFF som innehåller en genomgång av PFF. Så vitt jag kan bedöma från den genomlysningen så är PFF en blandfond i preffar och obligationer. Dessutom med inslag av högriskbolag så som BDCer och REITs. Jag kontrollerade PFFs 10 största innehav, finns på etfdb.com och där verkade allt superseriöst. Men länken gör det ju troligt att det "under huven" är lite rörigare.

Samma gäller PGX, vars enkla tårtbitsschema i inledningen, också visar på enkelhet och trygghet. Men, en stor andel av PGX innehav är "junk grade"-klassade papper - i storleksordningen hälften (källa länken ovan) som gör troligt att samma förhållande finns i PFF. Dessutom framgår inte innehaven i REITs och BDCer i ett diagram som ovan. Det kan också vara av intresse att kontrollera andelen oljerelaterade tillgångar idag, vilket jag inte gjort eftersom jag inte vet hur jag ska göra det.

Länken ovan reser också ett annat problem, nämligen sättet som en del av pappren ges ut på som gör att en obligation eller preferensaktie kan framstå som exempelvis amerikansk medan den i själva verket är knuten till ett bolag i ett annat land, vilket kan skapa valutarelaterad risk i den här typen av fond trots att den risken verkar liten. Sammantaget så är den information som finns svårtolkad kring de två ETFer jag tittat på.

Då både PFF och PGX och dess delar i mångt och mycket är högt värderade så är inte inlösensrisken eller kursfall alldeles otroligt de kommande året.

Skaplig avkastning, svårbegriplig struktur med delar som har hög risk, hög diversifiering, fifty-fifty junk och investment grade. Värdering och ränteläge ... Jag måste jobba vidare med det här men i dagsläget så avstår jag någon av ETFerna PFF och PGX. För mig så ligger den förväntade avkastningen under direktavkastningen, så säg 4-6% som förväntad avkastning under 2015. Det är inte så attraktivt med tanke på frågetecknen som finns.

Som jag ser det så tillför inte heller en etf så som PFF eller PGX något jämfört med en svensk ränte/obligationfond med high yield papper. Tvärt om så verkar detta vara att gå över ån efter vatten. Först växlingsavgift och högt courtage, sedan månadsutdelning med växling och eventuell återinvestering. Allt detta slipper man i en traditionell svensk fond. 

Då CEFerna som handlar med preffar lider av liknande problem som ovan men har hävstångsproblematik vilket inte passar i dagsläget så avstår jag även dem.

Andra alternativ

Av de andra alternativen jag nämnt ovan så har jag redan MORL. Det finns massor att läsa på SeekingAlpha och jag tillför inget här. Jag kommer köpa mer MORL. En räntehöjning i USA kommer sänka MORLs värdering men något är redan inprisat.
Det nya blir nog en investering i OXLC som är en CEF som investerar i CLOs (jag spelade tärning med sidorna: C,E,F,L,O,X för att få till den meningen :)).

En closed end found, CEF, är ungefär som ett investmentbolag, med ett givet antal aktier, till skillnad från en öppen fond som exempelvis en ETF eller Avanza Zero som för in kapital när du köper aktier i fonden. Det betyder att du köper andelar i en CEF som i sig kan avvika kraftigt från underliggande tillgångars värde, på precis samma sätt som ett investmentbolag. Det har både för och nackdelar men är inte så konstigt.

Dom CLOer som OXLC baserar sin verksamhet på har ofta bättre kreditrating än preffarna men man använder hävstång för att pressa upp avkastningen. Hävstången är hög ,det gör denna typ av tillgångar lite illa sedda, men inte högre än vad det flesta banker använder så på så vis är dom ganska traditionella kreditinstitut. Dessutom fick CLOs ett dåligt namn i samband med kreditkrisen 2007-2008. Jag har kommit till slutsatsen att det är irrelevant för min fortsatta investering i denna typ av papper. Jag är dock lite orolig för vad räntan kan göra och kommer kliva in stegvis under året.

OXLC verkar tappa cirka två procents värde per år på grund av "överutdelning av kapital" - en skatteteknisk grej med CEFer i USA - så förväntad avkastning under året bör ligga mellan kring 10-12%. Mer attraktivt än ETFerna vi tittade på ovan men inte nödvändigtvis mer komplicerad.

Köper jag BDCer så blir det genom BDCL då denna typ av bolag verkar "bottnat" nu. Men jag är tveksam då det är lite skurkbolag över BDCer. Jag är mer sugen på blandfonder med räntepapper, där preffar kan vara en del och därför kan det bli lite inköp av CEFL eller DVHL. Dom är betydligt bredare och mer diversifierade än PFF eller PGX samt erbjuder möjligheter till bättre avkastning.

Etiketter: , , , ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida