Utdelning mars - Nytt rekord

Då kan vi summera utdelningarna i mars. 3 198 kr blev resultatet vilket är ett fantastiskt resultat och med tanke på att jag så sent som för en månad sedan skrev att jag var nära 3000 kr och faktiskt överträffade det är helt otroligt.

Först ut var Citigroup med 16,64 kr. Den grymma summan var ju ämnad för februari men hann inte in i tid utan bättrar på mars i stället. Jag kan raljera över Cs utdelning men faktum är att dom också annonserade en femfaldigt höjning under mars. Citigroup är mitt största innehav och också det som gått bäst under cirka ett år. Jag tror att det kan vara ett av mina viktigaste innehav under kommande årtionde.

Nästa utdelning om 1920 kronor kom från Avance Gas, ett norskt rederi som verkar inom stora gastankers. De delar ut i princip hela vinsten och är med det högavkastande, exakt avkastning över ett år är ännu oklart men i storleksordningen 10% är nog rimligt, men inget spännande tillväxtcase. Det är inte så många som följer bolaget men lite kan man läsa hos DividendHawk. Jag anser att bolaget har en intressant värdering i nuläget och kan tänka mig att öka mitt innehav något.

Ytterligare en norsk aktie inom energibranschen gav mig sedan 435 kr. Det var Awilco Drilling. Stora delar av det innehavet är nu sålt, men jag har en liten spekulationspost kvar.

CEFL och MORL delar ju ut månadsvis och bidrog i slutet av månaden med 165 kronor totalt. CEFL har jag sedan sålt medan MORL finns kvar i sin helhet.

Sist men inte minst kom så BP med sin utdelning. 659 kronor fick jag detta kvartal och jämfört med förra årets första kvartal så ökade BP sin utdelning. Jag tror dock vi får vara glada om BP bibehåller utdelningen framöver men förväntar mig inga stora förändringar. BP ingår som en viktig del i strategin att öka andelen energiaktier i portföljen.

Ytterligare cirka 500 kr skulle kommit in i mars men åkte över till april. Då även april ser ut att vara en bra månad så kommer nu mars och april tillsammans bli riktigt bra månader vad gäller passiva inkomster. 

DFS har i mars annonserat en höjning av utdelningen med 16,7% för kommande utbetalningar i år. Tänk om jag kunde få det i löneförhöjning!

Mer om utdelningar och grafer över hur utvecklingen ser ut hittar ni i fliken "Utdelningar" i bloggens huvud.

Utdelning februari - Lite om våra bidragsgivare och om mars

Då kan vi summera utdelningarna i februari. 1124 kr blev resultatet.

Det var Discover Financial Services (DFS), Santander och MORL som delade ut denna månad. CEFL och Citigroup var också med i simuleringen men CEFL köpte jag troligtvis efter utdelningsdatum i februari och Citigroup kom inte in i tid - vilken skillnad det gjort! - så den får redovisas i mars.

Jag hade räknat med att Santanders sänkning av utdelningen som annonserades i början på året skulle slå igenom redan i februari men så blev det inte, utan istället var det en relativt bra utdelning denna månad och Santander var den som bidrog mest med nästan 750 kr.

DFS är en konkurrent till American Express inom kreditkort och privatlån. DFS är inte så verksamma här i Sverige men du kan ha hört talas om Dinners Club som är en av deras varumärken. DFS drabbades hårt av finanskrisen men har sedan dess lyckas transformera sig till en kundvänlig och växande kreditkortsleverantör med relativt trevligt P/E på 12,47 och direktavkastning på 1,57%. I februari betalade man ut den sista annonserade kvartalsutdelningen på $0,24 och jag hoppas att vi under mars eller april får en höjning av utdelningen för kommande fyra kvartal på 10-15%. Det vore en trevlig lönehöjning! Innan höjningen så bidrar DFS med 840 kr/år via utdelningar till vår förmögenhet.

MORL och CEFL är två inkomstorienterade högavkastare med 2x hävstång. Den första handlar med amerikanska mREITs medan den andra är en brett diversifierad fond av Closed End Founds. MORL delar ut stort var tredje månad med småskvättar däremellan medan CEFL delar ut lite mer jämt varje månad. Avkastningen på MORL och CEFL ligger kring cirka 23% respektive 19%. Både MORL och CEFL är mina val av investeringar i räntebärande papper i stället för preffar som är poppis hos många. MORL och CEFL bidrar via utdelningar med cirka 5400 kr/år.

Inte så långt kvar till vi får en hyra gratis per år via MORL och CEFL!

Nästa månad ser ut att bli bästa utdelningsmånaden någonsin. Bara någon tia kvar till 3000 kr!

Utdelningsprognos.

Mer om utdelningar och grafer över hur utvecklingen ser ut hittar ni i fliken "Utdelningar" i bloggens huvud. Lite mer om MORL och CEFL finns här.

Preferensaktier och så blev det lite om tänkbara alternativ

Det här inlägget började med att jag övervägde att köpa in mig i en börshandlad fond med amerikanska preferensaktier. Räntebärande papper kan vara ett sätt att diversifiera sin portfölj och generera avkastning i en värld där aktier är högt värderade.

Varför tittar jag på preferensaktier och liknande alternativ?
Jag söker relativt hög direktavkastning - gärna mer än 7% - inom värdepapper som inte är aktier. Samtidigt så ser jag gärna en fond i form av etf eller etn som sprider riskerna snarare i stället för enskilda preffar. Då finns det några olika alternativ.

1. Obligationer. Antingen med låg risk och hävstång eller "junk bonds". Då det här går att köpa via mina pensionsförvaltningsalternativ så tänker jag inte lägga någon tid på det här. 
2. ETF med preferensaktier. 
3. Closed end found med preferensaktier. 
4. Investering i Collateralized Loan Obligations (CLOs). Diversifierade låneportföljer.
5. Investering i huslån - mREITs, så som MORL.
6. Blandfonder för "fixed income".
7. Business Development Companies (BDCs)

Endast 1-4 och 6 är vad jag skulle kalla ränteavkastande papper medan 5 och 7 är aktier i bolag som handlar med lån. I praktiken är skillnaderna dock små. mREITs och BDCer gör inte mycket mer än handlar med lån och de ska enligt sina skatteregler dela ut en mycket stor del av vinsten. Som så är dom i princip fonder som handlar med räntepapper vilket är vad jag letar efter.

Amerikanska preferensaktier, CLOs och underliggande papper i mREITs är alla ganska svåra att förstå. Det som överraskade mig lite var att preferensaktier vara bland de mest svårgreppbara då det finns så många olika varianter.

Nästan varje preferensaktie har egna skrivningar kring inlösen, vad som händer vid betalningsinställelse osv.

Diversifiering kan bidra till att minska risken då det blir en stor blandning av olika typer av preffar, men bara till viss del.  

Lite kort om riskerna i preferensaktier

• Räntan i absoluta tal.
• Spread mellan kort och lång ränta.
• Betalningsinställelse.
• Inlösen, en märklig skrivelse för många preffar som gör att den som ställer ut pappret kan återköpa till en viss kurs. I en fond kan finns aktier som är värderade över inlösensvärdet. Om pappret återlöses så förlorar man både kapital och förmodligen får man köpa en ny preff med sämre avkastning.

ETF med preferensaktier

Källa: http://etfdb.com/type/preferred-stock/all/#dividends

När jag började skriva det här inlägget så var det en ETF med preferensaktier som var det jag tänkte hitta och köpa och därför började jag med att ta fram tabellen ovan. Avkastningen var lägre än jag räknade med - det kan vara så att etfdb.com räknar lite lågt av något skäl, flera källor ger högre värden på över 6% - och det gjorde mig lite besviken.

För mig betyder det att den här typen av produkter inte avkastar mycket mer än en diversifierad portfölj med högavkastande aktier. Av beta-värdet (ett mått på volatiliteten) att döma i tabellen är dom mindre volatila men å andra sidan inte inflationsskyddade. 

Ser inte så svårt ut!

Jag började studera PFF och PGX ganska parallellt och hittade bland annat Increasing Cash Flow In A World Without Risk Free Yield-Bought The ETF PFF som innehåller en genomgång av PFF. Så vitt jag kan bedöma från den genomlysningen så är PFF en blandfond i preffar och obligationer. Dessutom med inslag av högriskbolag så som BDCer och REITs. Jag kontrollerade PFFs 10 största innehav, finns på etfdb.com och där verkade allt superseriöst. Men länken gör det ju troligt att det "under huven" är lite rörigare.

Samma gäller PGX, vars enkla tårtbitsschema i inledningen, också visar på enkelhet och trygghet. Men, en stor andel av PGX innehav är "junk grade"-klassade papper - i storleksordningen hälften (källa länken ovan) som gör troligt att samma förhållande finns i PFF. Dessutom framgår inte innehaven i REITs och BDCer i ett diagram som ovan. Det kan också vara av intresse att kontrollera andelen oljerelaterade tillgångar idag, vilket jag inte gjort eftersom jag inte vet hur jag ska göra det.

Länken ovan reser också ett annat problem, nämligen sättet som en del av pappren ges ut på som gör att en obligation eller preferensaktie kan framstå som exempelvis amerikansk medan den i själva verket är knuten till ett bolag i ett annat land, vilket kan skapa valutarelaterad risk i den här typen av fond trots att den risken verkar liten. Sammantaget så är den information som finns svårtolkad kring de två ETFer jag tittat på.

Då både PFF och PGX och dess delar i mångt och mycket är högt värderade så är inte inlösensrisken eller kursfall alldeles otroligt de kommande året.

Skaplig avkastning, svårbegriplig struktur med delar som har hög risk, hög diversifiering, fifty-fifty junk och investment grade. Värdering och ränteläge ... Jag måste jobba vidare med det här men i dagsläget så avstår jag någon av ETFerna PFF och PGX. För mig så ligger den förväntade avkastningen under direktavkastningen, så säg 4-6% som förväntad avkastning under 2015. Det är inte så attraktivt med tanke på frågetecknen som finns.

Som jag ser det så tillför inte heller en etf så som PFF eller PGX något jämfört med en svensk ränte/obligationfond med high yield papper. Tvärt om så verkar detta vara att gå över ån efter vatten. Först växlingsavgift och högt courtage, sedan månadsutdelning med växling och eventuell återinvestering. Allt detta slipper man i en traditionell svensk fond. 

Då CEFerna som handlar med preffar lider av liknande problem som ovan men har hävstångsproblematik vilket inte passar i dagsläget så avstår jag även dem.

Andra alternativ

Av de andra alternativen jag nämnt ovan så har jag redan MORL. Det finns massor att läsa på SeekingAlpha och jag tillför inget här. Jag kommer köpa mer MORL. En räntehöjning i USA kommer sänka MORLs värdering men något är redan inprisat.
Det nya blir nog en investering i OXLC som är en CEF som investerar i CLOs (jag spelade tärning med sidorna: C,E,F,L,O,X för att få till den meningen :)).

En closed end found, CEF, är ungefär som ett investmentbolag, med ett givet antal aktier, till skillnad från en öppen fond som exempelvis en ETF eller Avanza Zero som för in kapital när du köper aktier i fonden. Det betyder att du köper andelar i en CEF som i sig kan avvika kraftigt från underliggande tillgångars värde, på precis samma sätt som ett investmentbolag. Det har både för och nackdelar men är inte så konstigt.

Dom CLOer som OXLC baserar sin verksamhet på har ofta bättre kreditrating än preffarna men man använder hävstång för att pressa upp avkastningen. Hävstången är hög ,det gör denna typ av tillgångar lite illa sedda, men inte högre än vad det flesta banker använder så på så vis är dom ganska traditionella kreditinstitut. Dessutom fick CLOs ett dåligt namn i samband med kreditkrisen 2007-2008. Jag har kommit till slutsatsen att det är irrelevant för min fortsatta investering i denna typ av papper. Jag är dock lite orolig för vad räntan kan göra och kommer kliva in stegvis under året.

OXLC verkar tappa cirka två procents värde per år på grund av "överutdelning av kapital" - en skatteteknisk grej med CEFer i USA - så förväntad avkastning under året bör ligga mellan kring 10-12%. Mer attraktivt än ETFerna vi tittade på ovan men inte nödvändigtvis mer komplicerad.

Köper jag BDCer så blir det genom BDCL då denna typ av bolag verkar "bottnat" nu. Men jag är tveksam då det är lite skurkbolag över BDCer. Jag är mer sugen på blandfonder med räntepapper, där preffar kan vara en del och därför kan det bli lite inköp av CEFL eller DVHL. Dom är betydligt bredare och mer diversifierade än PFF eller PGX samt erbjuder möjligheter till bättre avkastning.

Vad ska jag göra med all information?

Jag har några områden som intresserar mig eller har intresserat mig mycket de senaste åren. Eftersom måttlighet inte är min grej så konsumerar jag massor på Internet i ämnet som gäller för dagen. Möjligheten att hitta information och forum där ämnen tuggas om och om igen är med Internets hjälp fantastisk och om man som jag gärna läser engelskspråkiga webb-platser så är det nästan oändligt med information som finns tillgänglig.

Senast nu har jag torskat på det här med investeringar. Problemet är bara att jag inte vet vad jag ska göra med all information, eller ens vilken information jag ska hämta. Jag bara läser planlöst och då blir mitt tänkande och upplägg kring sparande och investerande lika planlöst. Jag måste försöka hitta ett förhållningssätt till mina besparingar och investeringar och börjar därför lite trevande här.

• Jag förvaltar mitt pensionssparande själv. I princip hela summan jag förvaltar ligger i aktiefonder. Mina tankar är att röra mig långsamt här. Jag följer vad som händer och gör mindre förändringar. Det har fungerat relativt bra.
• Vi sparar i lägenheten via amortering. Detta är en ganska stor del av vårt sparande, i storleksordningen 10 000 kr i månaden vilket kan omprövas men inte i dagens börsklimat.
• Så då det som är svårt, mina besparingar/investeringar på Avanza. Jag sparar månadsvis (normala månader 20 000 kr/mån) och har idag cirka 250 000 kr spritt på några olika konton.

Jag vill liksom gör allt på en gång. Välja bästa aktierna, köpa aktier som jag kan ha för evigt, tävla om bästa uppgången månadsvis och hålla en låg risk. Det här funkar ju inte, det är helt klart och jag måste hitta en annan väg framåt.

Lite idéer har jag. Mitt privatsparande på Avanza ska tillföra något utöver amorteringar på lägenheten och mitt pensionssparande i fonder.

• Amorteringarna och de pengar som redan finns i lägenheten betraktar jag som relativt trygga -> Avanza får var högre risk.
• Pensionssparandet är relativ styrt genom de försäkringsbolag som levererar tjänsterna men jag har placerat med hög risk. -> Avanzakontot ska ha minsta möjliga överlapp relativt pensionssparandet.

Det har diskuterats massor på olika amerikanska bloggar och forum kring hur man kan förhålla sig relativt tillväxtaktier eller utdelningsaktier och jag har läst och läst. Sedan har jag läst lite till.

Jag har inte blivit ett dugg klokare faktiskt. Rent matematiskt så är tillväxtaktier fantastiska men relativa värderingarna är höga så det gäller att plocka russinen ur kakan och det är inte lätt.

Nu tänker tycker jag dock att jag hittat ett upplägg som är kul och som jag vill testa. You Must Be Crazy High Yield Portfolio är ett upplägg på som en av gubbarna på Seeking Alpha jobbat fram och som diskuterats relativt flitigt, så jag tycker det är väl genomlyst och genomarbetat. Det har dessutom inget som helst överlapp med pensionssparandet eller lägenhetsinvesteringen och kan inte åstadkommas via pensionsfonderna.

Det är upplägg som ger rejält hög risk och avkastning i närtid, utan att det är direkt chansartat. Jag ska försöka ge upplägget året ut och utvärdera efter det. Vad tror ni, är det värt ett provskott?