Utdelning februari - Lite om våra bidragsgivare och om mars

Då kan vi summera utdelningarna i februari. 1124 kr blev resultatet.

Det var Discover Financial Services (DFS), Santander och MORL som delade ut denna månad. CEFL och Citigroup var också med i simuleringen men CEFL köpte jag troligtvis efter utdelningsdatum i februari och Citigroup kom inte in i tid - vilken skillnad det gjort! - så den får redovisas i mars.

Jag hade räknat med att Santanders sänkning av utdelningen som annonserades i början på året skulle slå igenom redan i februari men så blev det inte, utan istället var det en relativt bra utdelning denna månad och Santander var den som bidrog mest med nästan 750 kr.

DFS är en konkurrent till American Express inom kreditkort och privatlån. DFS är inte så verksamma här i Sverige men du kan ha hört talas om Dinners Club som är en av deras varumärken. DFS drabbades hårt av finanskrisen men har sedan dess lyckas transformera sig till en kundvänlig och växande kreditkortsleverantör med relativt trevligt P/E på 12,47 och direktavkastning på 1,57%. I februari betalade man ut den sista annonserade kvartalsutdelningen på $0,24 och jag hoppas att vi under mars eller april får en höjning av utdelningen för kommande fyra kvartal på 10-15%. Det vore en trevlig lönehöjning! Innan höjningen så bidrar DFS med 840 kr/år via utdelningar till vår förmögenhet.

MORL och CEFL är två inkomstorienterade högavkastare med 2x hävstång. Den första handlar med amerikanska mREITs medan den andra är en brett diversifierad fond av Closed End Founds. MORL delar ut stort var tredje månad med småskvättar däremellan medan CEFL delar ut lite mer jämt varje månad. Avkastningen på MORL och CEFL ligger kring cirka 23% respektive 19%. Både MORL och CEFL är mina val av investeringar i räntebärande papper i stället för preffar som är poppis hos många. MORL och CEFL bidrar via utdelningar med cirka 5400 kr/år.

Inte så långt kvar till vi får en hyra gratis per år via MORL och CEFL!

Nästa månad ser ut att bli bästa utdelningsmånaden någonsin. Bara någon tia kvar till 3000 kr!

Utdelningsprognos.

Mer om utdelningar och grafer över hur utvecklingen ser ut hittar ni i fliken "Utdelningar" i bloggens huvud. Lite mer om MORL och CEFL finns här.

Preferensaktier och så blev det lite om tänkbara alternativ

Det här inlägget började med att jag övervägde att köpa in mig i en börshandlad fond med amerikanska preferensaktier. Räntebärande papper kan vara ett sätt att diversifiera sin portfölj och generera avkastning i en värld där aktier är högt värderade.

Varför tittar jag på preferensaktier och liknande alternativ?
Jag söker relativt hög direktavkastning - gärna mer än 7% - inom värdepapper som inte är aktier. Samtidigt så ser jag gärna en fond i form av etf eller etn som sprider riskerna snarare i stället för enskilda preffar. Då finns det några olika alternativ.

1. Obligationer. Antingen med låg risk och hävstång eller "junk bonds". Då det här går att köpa via mina pensionsförvaltningsalternativ så tänker jag inte lägga någon tid på det här. 
2. ETF med preferensaktier. 
3. Closed end found med preferensaktier. 
4. Investering i Collateralized Loan Obligations (CLOs). Diversifierade låneportföljer.
5. Investering i huslån - mREITs, så som MORL.
6. Blandfonder för "fixed income".
7. Business Development Companies (BDCs)

Endast 1-4 och 6 är vad jag skulle kalla ränteavkastande papper medan 5 och 7 är aktier i bolag som handlar med lån. I praktiken är skillnaderna dock små. mREITs och BDCer gör inte mycket mer än handlar med lån och de ska enligt sina skatteregler dela ut en mycket stor del av vinsten. Som så är dom i princip fonder som handlar med räntepapper vilket är vad jag letar efter.

Amerikanska preferensaktier, CLOs och underliggande papper i mREITs är alla ganska svåra att förstå. Det som överraskade mig lite var att preferensaktier vara bland de mest svårgreppbara då det finns så många olika varianter.

Nästan varje preferensaktie har egna skrivningar kring inlösen, vad som händer vid betalningsinställelse osv.

Diversifiering kan bidra till att minska risken då det blir en stor blandning av olika typer av preffar, men bara till viss del.  

Lite kort om riskerna i preferensaktier

• Räntan i absoluta tal.
• Spread mellan kort och lång ränta.
• Betalningsinställelse.
• Inlösen, en märklig skrivelse för många preffar som gör att den som ställer ut pappret kan återköpa till en viss kurs. I en fond kan finns aktier som är värderade över inlösensvärdet. Om pappret återlöses så förlorar man både kapital och förmodligen får man köpa en ny preff med sämre avkastning.

ETF med preferensaktier

Källa: http://etfdb.com/type/preferred-stock/all/#dividends

När jag började skriva det här inlägget så var det en ETF med preferensaktier som var det jag tänkte hitta och köpa och därför började jag med att ta fram tabellen ovan. Avkastningen var lägre än jag räknade med - det kan vara så att etfdb.com räknar lite lågt av något skäl, flera källor ger högre värden på över 6% - och det gjorde mig lite besviken.

För mig betyder det att den här typen av produkter inte avkastar mycket mer än en diversifierad portfölj med högavkastande aktier. Av beta-värdet (ett mått på volatiliteten) att döma i tabellen är dom mindre volatila men å andra sidan inte inflationsskyddade. 

Ser inte så svårt ut!

Jag började studera PFF och PGX ganska parallellt och hittade bland annat Increasing Cash Flow In A World Without Risk Free Yield-Bought The ETF PFF som innehåller en genomgång av PFF. Så vitt jag kan bedöma från den genomlysningen så är PFF en blandfond i preffar och obligationer. Dessutom med inslag av högriskbolag så som BDCer och REITs. Jag kontrollerade PFFs 10 största innehav, finns på etfdb.com och där verkade allt superseriöst. Men länken gör det ju troligt att det "under huven" är lite rörigare.

Samma gäller PGX, vars enkla tårtbitsschema i inledningen, också visar på enkelhet och trygghet. Men, en stor andel av PGX innehav är "junk grade"-klassade papper - i storleksordningen hälften (källa länken ovan) som gör troligt att samma förhållande finns i PFF. Dessutom framgår inte innehaven i REITs och BDCer i ett diagram som ovan. Det kan också vara av intresse att kontrollera andelen oljerelaterade tillgångar idag, vilket jag inte gjort eftersom jag inte vet hur jag ska göra det.

Länken ovan reser också ett annat problem, nämligen sättet som en del av pappren ges ut på som gör att en obligation eller preferensaktie kan framstå som exempelvis amerikansk medan den i själva verket är knuten till ett bolag i ett annat land, vilket kan skapa valutarelaterad risk i den här typen av fond trots att den risken verkar liten. Sammantaget så är den information som finns svårtolkad kring de två ETFer jag tittat på.

Då både PFF och PGX och dess delar i mångt och mycket är högt värderade så är inte inlösensrisken eller kursfall alldeles otroligt de kommande året.

Skaplig avkastning, svårbegriplig struktur med delar som har hög risk, hög diversifiering, fifty-fifty junk och investment grade. Värdering och ränteläge ... Jag måste jobba vidare med det här men i dagsläget så avstår jag någon av ETFerna PFF och PGX. För mig så ligger den förväntade avkastningen under direktavkastningen, så säg 4-6% som förväntad avkastning under 2015. Det är inte så attraktivt med tanke på frågetecknen som finns.

Som jag ser det så tillför inte heller en etf så som PFF eller PGX något jämfört med en svensk ränte/obligationfond med high yield papper. Tvärt om så verkar detta vara att gå över ån efter vatten. Först växlingsavgift och högt courtage, sedan månadsutdelning med växling och eventuell återinvestering. Allt detta slipper man i en traditionell svensk fond. 

Då CEFerna som handlar med preffar lider av liknande problem som ovan men har hävstångsproblematik vilket inte passar i dagsläget så avstår jag även dem.

Andra alternativ

Av de andra alternativen jag nämnt ovan så har jag redan MORL. Det finns massor att läsa på SeekingAlpha och jag tillför inget här. Jag kommer köpa mer MORL. En räntehöjning i USA kommer sänka MORLs värdering men något är redan inprisat.
Det nya blir nog en investering i OXLC som är en CEF som investerar i CLOs (jag spelade tärning med sidorna: C,E,F,L,O,X för att få till den meningen :)).

En closed end found, CEF, är ungefär som ett investmentbolag, med ett givet antal aktier, till skillnad från en öppen fond som exempelvis en ETF eller Avanza Zero som för in kapital när du köper aktier i fonden. Det betyder att du köper andelar i en CEF som i sig kan avvika kraftigt från underliggande tillgångars värde, på precis samma sätt som ett investmentbolag. Det har både för och nackdelar men är inte så konstigt.

Dom CLOer som OXLC baserar sin verksamhet på har ofta bättre kreditrating än preffarna men man använder hävstång för att pressa upp avkastningen. Hävstången är hög ,det gör denna typ av tillgångar lite illa sedda, men inte högre än vad det flesta banker använder så på så vis är dom ganska traditionella kreditinstitut. Dessutom fick CLOs ett dåligt namn i samband med kreditkrisen 2007-2008. Jag har kommit till slutsatsen att det är irrelevant för min fortsatta investering i denna typ av papper. Jag är dock lite orolig för vad räntan kan göra och kommer kliva in stegvis under året.

OXLC verkar tappa cirka två procents värde per år på grund av "överutdelning av kapital" - en skatteteknisk grej med CEFer i USA - så förväntad avkastning under året bör ligga mellan kring 10-12%. Mer attraktivt än ETFerna vi tittade på ovan men inte nödvändigtvis mer komplicerad.

Köper jag BDCer så blir det genom BDCL då denna typ av bolag verkar "bottnat" nu. Men jag är tveksam då det är lite skurkbolag över BDCer. Jag är mer sugen på blandfonder med räntepapper, där preffar kan vara en del och därför kan det bli lite inköp av CEFL eller DVHL. Dom är betydligt bredare och mer diversifierade än PFF eller PGX samt erbjuder möjligheter till bättre avkastning.

Mål 2015, eller kanske avsaknad av mål

Var är vi och var vill vi? Var är jag och var vill jag? Det känns som rätt relevanta frågor om vi eller jag ska ta sats och springa i någon riktning under 2015. Ja, nuläget och önskemål om framtiden ska det här inlägget bland annat handla om. Men jag har också följt mina egna råd i inlägget "Nu är tiden inne att sätta mål …"(klickbar länk) och framför allt funderat massor kring vad som hindrar mig från att nå dit jag vill. Att vrida och vända på saker och ting i stället för att sätta sig och skriva väldefinierade mål så som: "-5 kg" eller "vi ska spara spara x antal kronor" har varit fantastiskt intressant och utvecklande. Tyvärr kan jag inte redogöra för hela resan nu. Men jag kan berätta vad jag kommit fram till.
 
Not: Jag använder omväxlande jag och vi i texten. Det kan säkert vara förvirrande men med fyra barn under 10 år så är det ingen tydlig skillnad mellan mina, barnens och sambons mål. Allt hänger samman.

Jag börjar med var vi är

Vi har gjort stora förändringar i vårt liv under 2014. Syftet var att få en mer hållbar vardag och få ut lite mer av livet. Inte genom att göra mer utan genom att förenkla och fokusera. Vi kan säga att vi haft två ledstjärnor i vår förändring: Förenkling eller med ett modeord; minimalism och sparande/sparsamhet. Så här långt kan vi bara beskriva resultatet som fantastiskt!

• Vi är mycket friare. Helger är helger, ledigt är ledigt. Prylarna äger oss inte längre. Det ger en tidsvinst men också en själslig frihet vi inte haft på många år.
• Vi har format vår ekonomi så att vi sparar cirka 50% av vår inkomst. För varje år vi jobbar kan vi ta ett år ledigt.
• Jag är inte alls så stressad nu som jag var förra årsskiftet.
• Vardagsmotionen är på plats. Känslan av att livet var på väg åt fel håll ur ett hälsoperspektiv, som jag hade dagligen förut, är borta.

Jag skulle säkert kunna göra en lång lista av allt som är bättre än för ett år sedan men ovanstående fångar rätt väl huvuddragen. Förändringar vi gjort har dessutom levererat långt över förväntan när det gäller förbättringar i livskvalité.

Det märks också tydligt att barnen blivit lite äldre. Vi har fortfarande ganska stökigt här hemma och konflikterna avlöser varandra men utbytet av barnen har ökat, eller kanske snarare breddats, under året. Största förändringarna genomgår just vår fyraåring, men även våra äldre barn är på väg från rena barn till små tonåringar. Det öppnar nya möjligheter och minskar tiden jag och min sambo måste vara förälder på den mest grundläggande nivån som bland annat innebär trösta och torka bajs.

Allt är inte positivt. Jobbmässigt är det bättre än det varit på sex månader, men jag är inte nöjd. Jag är inte heller speciellt nöjd med vardagslivet alla gånger, där jobbet är en del och resterande främst är kopplat till familjen. Jag är för trött, för ofta. Orken finns inte där. Vi går upp i vikt både jag och min sambo vilket jag hatar. Att inte kläder som var stora i passformen för några månader sedan inte passar är sjukt demoraliserande och tar mycket av min vardagsglädje. Hur det påverkar min sambo vet jag inte riktigt men jag uppfattar det som att hon blir tung, slö och hon minskar sin komfortzon för varje kilo, vilket gör hennes viktuppgång till en negativ spiral.

Jag saknar också rutiner. Inget går lätt. Inte ens borsta tänderna fungerar något vidare. Det är en ganska lång process som tagit mig hit och det är ämne för ett eget inlägg men när jag börjat reflektera över detta är det nästan så jag skäms.

Jag har svårt att finna någon arbetsglädje i något när delar av familjen är i närheten, vilket gör mig passiv när jag är tillsammans med familjen. Jag kan skärma av mig skapligt för att surfa eller läsa men att känna någon större glädje som en del i arbetet kring hem och familj är svårt. Det gör att jag saknar flyt när jag är hemma på något vis.

Familjen har trots allt vissa rutiner. De består främst i att könsrollerna är cementerade. Utöver det har vi inget tydligt överordnat schema. En konsekvens av detta är att jag och min sambo ofta “synkar upp” på ett sätt som är väldigt ogynnsamt. I stället för att min sambo går ut med barnen och jag städar så beslutar jag mig för att fixa något när min sambo städar vilket gör att vi båda håller på med något i stället för att dela upp oss eller hjälpas åt. När vi hamnar i läget att båda ska göra liknande saker samtidigt så blir barnen rätt frisvävande och det tar inte lång till förrän turbulensen är så stor att vi får avbryta det vi håller på med. Med det växer snart frustrationen.

Jag och min sambo har stor respekt för pengar och vi har samma syn på hur dom ska användas och sparas. Vi har mycket större skillnad i syn på tid. Det här är djupt rotat i min och min sambos personligheter och är en potentiellt konfliktområde. Jag vill mer med min tid, min sambo mindre, kan det lite förenklat uttryckas.

Sammanfattningsvis så är jag ganska nöjd med den förändring vi gjort, men jag vill komma vidare.

Ramar

Vi är en familj om sex personer. Det påverkar dels vad vi kan göra och hur vi kan göra förändringar. Inte heller går det att sätta några tidpunkter i närtid där saker kommer att ändras radikalt. Vi har skolbarn i 15 år till exempelvis.

Geografisk placering är inget att klaga på, jag är mer än nöjd. Jag stannar gärna i Sverige och i den region jag lever nu. Enda nackdelen är arbetsmarknaden som är begränsad där vi bor.

Det här betyder att även om vi är friare nu än vi varit på länge så måste vi åstadkomma det vi vill inom gällande ramar som skapas av jobb, skoldagar och dagistider. Det här är inte bara en begränsning det är även ett krav som jag själv ställer. Jag tror inte alls på att uppnå någon sorts Nirvana genom att sluta arbeta och flytta till främmande land. Jag tycker det är fel att skjuta på problem till en senare tidpunkt då ett magiskt trick ska fixa allt. Här och nu gäller! Dessutom är risken stor att jag hittar sätt att skjuta på tidpunkten för den framtida förändringen om jag skapar en sådan. (Sök gärna på one more year syndrome så ser du svårigheten i att försöka få det man vill i livet genom en stor genomgripande förändring.)

Vad är det jag vill?

• Externt, ungefär = det jag kan köpa: Fler upplevelser. Jag borde orka med en riktigt kul upplevelse per kvartal. 
• Personligt, i mig själv/med mig själv: 
• Fysiskt: Bättre (fantastiskt) form. Mer ork. 
• Psykiskt: Mer ork. Uppskatta vardagen mer med jobb och familjeliv. 

Jag vill hitta ett liv i den här verkligheten som jag med glädje lever 10 år till.

Vad är det som hindrar mig?

Disciplin, ork och tid! Jag har verkligen funderat kring det här ämnet och ifrågasatt mig själv rejält. Det jag vill uppnå är inte orealistiskt. För två år sedan hade målsättning kring exempelvis träning varit i direkt konflikt med någon husrenovering eller någon skjuts av barn. Riktigt så illa är det inte längre, men det är trots det inte lätt att komma närmare det liv jag vill leva.

Men om det jag önskar är realistiskt, är då hindren stora? Nej, det skulle jag inte säga. Faktiskt!

Jag måste ändra mitt sätt att vara, mitt beteende. Helst vill jag göra förändringen i mig själv helt men jag har insett att jag måste ha hjälp av min familj och min sambo. Jag måste bli mer sparsam med min tid och fånga tillfällen på ett annat sätt än idag. Jag måste också jobba med energinivåerna. Ett sätt att lösa detta är att jobba mer med mina vanor. Det måste till fler automatiserade aktiviteter i form av vanor och beteenden för att gå från önskan till handling. Jag skissar på lösningar i stället för att lista hinder men det blir ganska naturligt. När jag försöker skriva vad jag upplever för hinder för att nå dit jag vill så kommer jag inte ifrån att jag upplever mitt eget beteende som största hindret!

Kan jag ta hjälp för att göra det lättare att ni dit jag vill? 

• Jobba med min sambo: Jag ska se om vi kan skaffa bättre vanor på familjenivå. Men jag ska också se om min sambo kan tillföra mer energi och hjälpa mig inom något område som ligger nära det jag vill göra. 
• Sluta göra det så jäkla svårt för mig själv: Jag har så svårt att gå på Viktväktarna om jag kan mecka samman något själv. Jag kan inte gå på jobbets lunchträning utan måste gå 13:15 för att köra något konstigt program. Jag lägger sjukt med tid på att läsa om olika aktier osv. 

 

Slutsats - Snudd på målfritt!

 För 2015 gäller alltså för vår familj:

• Vi ska fortsätta och utveckla vårt minimalistiska varande. Det finns ännu mer bra att hämta där, det är jag helt övertygad om. 
• Som en del i det så ska vi fortsätta hålla i pengarna, gärna hårdare än idag. Det enda mål vi uttalar inför 2015 är att spara 20 000 kr/mån i aktier eller räntepapper. 

Jag ska:

• Jobba med mina vanor och beteenden.

I övrigt sätter vi inga mål, åtminstone inget mätbara och specifika, för mig eller vår familj i 2015. Vi ska jobba med oss själva och vårt beteende. Jag tror mycket av resultaten kommer av sig själv då.

Möjligtvis borde jag lyfta upp några mål och aktiviteter för att hålla uppe motivationen och energin. Jag har trots allt reflekterat över det en hel del. Kanske blir det en egen bloggning om det.