I går kväll gjorde jag något så ovanligt som tittade på Rapport. En del av inledningen gick åt att diskutera Hagamannen och intervjua rädda kvinnor i Umeå. Jag kan tycka det är relevant med tanke på frisläppandet och den historia som är kopplad till Hagamannen. Han spred skräck i en stad under lång tid och skadade ett antal personer svårt, men jag jag har ändå svårt för att inte känna viss irritation över rapporteringen. Inte specifikt utan mer generellt. Nyheter fokuserar på det som är dåligt. På det som vi ofta har väldigt svårt att göra något åt. När det sedan blir välproducerat och sänt i svensk stadstelevision så blir det dessutom någon sorts sanning. Det är bara det att den bild vi får av samhället via nyheterna vare sig är helt korrekt, komplett eller meningsfull.*
Sanningen är att Sverige är en av världens mest trygga länder, i synnerhet om vi tar offentliga miljöer. Det är till och med så att miljöer som är betydligt mer otrygga än Sverige fortfarande kan vara tillräckligt trygga för att vi inte ska ha skäl att oroa oss för överfall, rån, våldtäkt eller vad det är som skrämmer oss. Att se världen som en plats fylld av pedofiler, våldsverkare och våldtäktsmän är meningslöst och dummar än att ge sig ut i kortkort en lördagsnatt.
I slutänden handlar livet faktiskt om hur lyckliga vi är den tid vi lever! Vi som vill få ut lite mer av livet vill ju vara lyckliga. Vi vill att våra barn ska vara lyckliga. Lyckan ökar om man rör sig utomhus för egen maskin en stund varje dag. Lyckan ökar om man litar på människor. Lyckliga människor lever längre. Dom är produktivare och friskare. Om SVT nu bemödar sig med att åka upp till Umeå för att låta var och en uttrycka sin oro så tycker jag att dom borde följa upp även denna vinkel. Hur ska folk agera. Hur ska vi hantera oron?
Professor of Economics Christian Bjørnskov from Aarhus Business School
knows all about happiness, he even wrote his PhD on the subject. “The
happiness surveys normally ask people to evaluate their lives. Research
show what makes the Danes so happy is that they are very trusting of
other people they don’t know. Trust helps make people happy. Also just
as importantly, Danes feel empowered to be able to change something in
their life if they don’t like it,” he says.
Citatet kommer från danmark.dk (klickbar länk) som en kommentar till "World Happiness Report". Jag har dock fetmarkerat delar av texten. Men det professorn säger i sin kommentar är ingen nyhet.
Att följa eländesrapporteringen i tv gör att fokus lätt blir på eländet vi vill undvika. Som om livet handlar om det som inte hänt eller inte får hända i stället för det som gjort oss till det vi är och det vi vill göra i morgon. När vi begränsar oss för att vi är oroliga så har vi oftast gjort ett mycket dåligt val. Ur alla aspekter. Det gäller även Umeåbor. Vi alla blir lyckligare av att barnen pratar med främlingar, att vi går hem från krogen eller att flera cyklar och exponerar sig för allt som tydligen är farligt i trafiken. Ju fler som gör sig lyckliga ju tryggare blir dessutom vårt samhälle.
Nästa gång jag ser på nyheterna får bli någon årskrönika.
Hela "World Happiness Report" hittar ni här (klickbar länk).
* Hur tänker han nu tänker du? Om människor är oroliga i ett sådant här sammanhang har väl det ett nyhetsvärde? Dessutom så har man väl redogjort runt myndigheternas ställningstagande i samband med rapporteringen? Flera medier har dessutom diskuterat svårigheterna kring återanpassning av de som gjort svåra brott och suttit långa straff. Det här är väl relevant nyhetsbevakning? Jag kan bara svara "kanske". Hur svårt är det att hitta någon som är orolig tror du? Finns det värre faror för människor än Hagamannen? Det här är i pressen för att det är en bra story, på många plan. Problemet är bara att medias val av stories lätt beskriver en verklighet som inte är relevant. Etiketter: Beteende