När privatekonomin blir gisslan

Min morsa är inte klok på en fläck!

Lite hårt formulerat kanske men så är det! Naturligtvis gör det henne väldigt svår att ha i sin närhet men det har även satt spår i min familjs ekonomi. Så, jag skulle kunna skriva mycket om min morsa men nu är det ekonomi.

Idén kom när frivid42.com skrev om köpberoende. Där hade han ett exempel som löd så här:

”Min man/fru köper så mycket xx så då kan jag köpa yy hur mycket jag vill”.

Min morsa har alltid handlat. Massor. Och dyrt. Som inte det vore nog så har hon dessutom alltid agerat enligt citatet ovan och hon försöker ibland föra in det i min och min sambos relation.

Att morsan är köpberoende råder ingen tvekan om men det var först efter att jag såg ett avsnitt av Dr. Phil - ibland är det svårt att döda föräldraledighet - där han diskuterade hur olika områden så som hus och ekonomi kunde bli arenor för pars kamp om kontrollen som jag började se morsans argument och diskussioner på nytt sätt.

- Jaha, så Onkel Tom har fått köpa en cykel. Då får väl du köpa kläder nu?

Jag det är en typisk kommentar av morsan till min sambo när hon är på besök. Hon ifrågasätter inte prioriteringen vi gjort eller relaterar till en känd brist i min sambos garderob utan går direkt på rätten att handla. Känslan av att handla och vara den som handlar.

Jag blir tokig när min morsa försöker spela ut min sambo och mig mot varandra. Naturligtvis till min mammas stora glädje. Om anledningen vore att hon antydde att vi ska slösa bort det oberoende vi kan skapa för våra pengar så skulle jag förmodligen kunna hantera situationen. Men så är det inte. Hon antyder att relationen måste vara ett maktspel och att det spelet måste föras någonstans.

När jag var liten så toppade morsan ofta farsans köp. Farsan har inte så många intressen men om han ville köpa något så som en dator så kunde - men inte alltid - morsan bränna minst lika mycket eller betydligt mer på saker hon sedan slängde.

Japp, mina föräldrar har köpt så mycket dom aldrig använt. Främst är det morsan. Kläder för att döva någon ångest och upprätthålla någon fasad. Prylar bara för att handla. Dyr mat, bara för att.

Och så på toppen av det morsans maktspel. Mer eller mindre uttalat levde farsan med: "om du köper något så kommer jag kontra".

När jag var liten krigade kanske farsan mot lite men nu har han tappat referenserna sedan många år. Både morsan och farsan är bittra för sin taskiga ekonomiska situation men fortsätter att konsumera. Inte utifrån behov eller ekonomisk förmåga, utan från mycket dunklare motiv. Och så finns ju morsans förhoppning där, att hon ska kunna slå in en kil i någon av barnens förhållanden.

Etiketter: ,

Onkel Toms stuga: När privatekonomin blir gisslan

tisdag 29 juli 2014

När privatekonomin blir gisslan

Min morsa är inte klok på en fläck!

Lite hårt formulerat kanske men så är det! Naturligtvis gör det henne väldigt svår att ha i sin närhet men det har även satt spår i min familjs ekonomi. Så, jag skulle kunna skriva mycket om min morsa men nu är det ekonomi.

Idén kom när frivid42.com skrev om köpberoende. Där hade han ett exempel som löd så här:

”Min man/fru köper så mycket xx så då kan jag köpa yy hur mycket jag vill”.

Min morsa har alltid handlat. Massor. Och dyrt. Som inte det vore nog så har hon dessutom alltid agerat enligt citatet ovan och hon försöker ibland föra in det i min och min sambos relation.

Att morsan är köpberoende råder ingen tvekan om men det var först efter att jag såg ett avsnitt av Dr. Phil - ibland är det svårt att döda föräldraledighet - där han diskuterade hur olika områden så som hus och ekonomi kunde bli arenor för pars kamp om kontrollen som jag började se morsans argument och diskussioner på nytt sätt.

- Jaha, så Onkel Tom har fått köpa en cykel. Då får väl du köpa kläder nu?

Jag det är en typisk kommentar av morsan till min sambo när hon är på besök. Hon ifrågasätter inte prioriteringen vi gjort eller relaterar till en känd brist i min sambos garderob utan går direkt på rätten att handla. Känslan av att handla och vara den som handlar.

Jag blir tokig när min morsa försöker spela ut min sambo och mig mot varandra. Naturligtvis till min mammas stora glädje. Om anledningen vore att hon antydde att vi ska slösa bort det oberoende vi kan skapa för våra pengar så skulle jag förmodligen kunna hantera situationen. Men så är det inte. Hon antyder att relationen måste vara ett maktspel och att det spelet måste föras någonstans.

När jag var liten så toppade morsan ofta farsans köp. Farsan har inte så många intressen men om han ville köpa något så som en dator så kunde - men inte alltid - morsan bränna minst lika mycket eller betydligt mer på saker hon sedan slängde.

Japp, mina föräldrar har köpt så mycket dom aldrig använt. Främst är det morsan. Kläder för att döva någon ångest och upprätthålla någon fasad. Prylar bara för att handla. Dyr mat, bara för att.

Och så på toppen av det morsans maktspel. Mer eller mindre uttalat levde farsan med: "om du köper något så kommer jag kontra".

När jag var liten krigade kanske farsan mot lite men nu har han tappat referenserna sedan många år. Både morsan och farsan är bittra för sin taskiga ekonomiska situation men fortsätter att konsumera. Inte utifrån behov eller ekonomisk förmåga, utan från mycket dunklare motiv. Och så finns ju morsans förhoppning där, att hon ska kunna slå in en kil i någon av barnens förhållanden.

Etiketter: ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida