Jag var ute på en cykeltur med Sparpodden i lurarna igår och lyssnade på när Gunther Mårder intervjuade Ulf Egestrand. Det var en väldigt intressant del - kanske för att podden mest handlat om Jan och Gunther de senaste avsnitten - med en sak som jag reagerade på speciellt, nämligen att dom nämnde en undersökning i Tyskland som visat att de flesta tyckte 2 MEUR var ett lämpligt belopp för att kunna kasta in handduken och sluta jobba. I fortsättningen antar jag då att man refererar till en familjs (2 vuxna och 2 barns) behov.
2 MEUR är 20 MSEK med dagens växlingskurs. Det är ganska vedertaget att man över längre tidsperioder kan räkna med en avkastning på 4% efter inflation utan att kapitalet krymper vilket skulle ge 800 000 kr/år i avkastning. För fortsättningen måste vi fundera på skattesatsen på avkastning på kapital vilket i Sverige ser ut att försvinna, men vi antar ändå 30% i skatt. Sedan delar vi med tolv för att få månadsinkomsten de flesta tycker sig behöva: 46 666 kr/månad efter skatt.
| Familj | Månadsbehov |
| Onkel Tom | 35 000 |
| Ekonomiskt fri tysk | 46 666 |
Nu är vi en familj på sex som lever mitt i livet med studielån och dagisavgifter. 35 000 kr/mån är baserat på utfallet 2014 men både vår bokföring och andra bloggares erfarenheter visar att det går att kapa cirka 10 000 kr/mån ytterligare. Men då snålar vi, det gör vi inte på 35 000 kr/mån!
Om man nu är ekonomiskt fri så har man troligtvis kommit en bit i livet med studielånen på sluttampen samt att barnen kommer lämna boet inom rimlig tid. Friheten i sig gör också att man får helt andra möjligheter att exempelvis resa till lägre pris då flexibiliteten är en av de mest avgörande faktorerna för att hitta billiga resor. Så 46 666 kr/mån kommer man rätt långt med om man jämför fyrbarnsfamiljen som får semestra på sportlovsveckan i Sälen. Så i praktiken är skillnaderna i synsätt och tänkt konsumtion större än siffrorna visar.
Så vad ger det här? Jo, det verkar finnas två skilda synsätt vad gäller ekonomisk frihet. Den som jag tänker på som betyder friheten att göra något med ditt liv men som inte betyder en signifikant högre konsumtionsmönster och en som är både fri och betydligt mer konsumtionsorienterad. Den som följer en del av de svenska bloggarna kring ekonomisk frihet kommer se samma mönster. Normallivsvarianten och Tyskvarianten kan vi kalla dom.
På den här bloggen betyder ekonomisk frihet att man lever ett relativt normalt liv, kanske till och med med en strävan att minska behovet av pengar. Inte för att det finns "den rätta läran" utan baserat på vår och andras erfarenhet kring frihet och lycka. Det är främst två saker som är avgörande för oss:
- Om vi uppnår frihet i framtiden så vill vi inte minska den genom fasta kostnader, åtaganden och prylar. Det gör i sig att kostnaderna kommer hållas nere. Få saker ger större känsla av frihet än att minska behoven.
- Om vi uppnår friheten att styra våra liv i framtiden så finns det väldigt lite som pekar på att det livet då skulle bytas mot ett liv i ständig semestermode. Kravlöst drivande på semesterorter, ätandes på restaurang och låta servicepersonalen städa. Jag tror inte det gör oss lyckligare, snarare tvärt om!
Det finns också stora skillnader i hur man närmar sig ekonomisk frihet baserat på mind-set. Att försöka hitta ett liv där man trivs och har små krav på tillvaron och ekonomin kan vi göra medan vi jobbar. Varje förbättring och lärdom ger oss större möjligheter att sluta jobba och styra våra liv. Tyskvarianten måste vara svår då det känns som den är dömd att eskaleras i ett livsinflationsmönster. Om man i lång förväg kan sätta höga krav på ekonomisk nivå när man är fri så borde nivån öka i takt med att man närmar sig 2MEUR i förmögenhet. Det handlar om att göra sig, via kunskap och livsinsikter, fri mot att bli fri genom att man blev rik.
Jag vet ju att några av mina blogg-grannar har lite andra åsikter, hur tänker ni?Etiketter: Beteende, Leva billigt