Vi sparar nu så vi kan vara fattiga sen!

Skjuter den som spar livet framför sig, frågade sig Långsiktig Investering i helgen. (Det här inlägget postades ursprungligen på sett.com)

Lever man livet om man spenderar nu, frågar jag?

Hur långt bort är framtiden och kommer den till mig, undrar vi alla?

Jag har inga svar på frågorna ovan men jag har kvalificerat mig för att kunna ha en hel del synpunkter och åsikter, vilket jag förövrigt brukar ha även när jag inte kvalificerat mig.

Jag förespråkar idag en ganska hög andel sparande - vårt mål är att spara cirka 50% av vår inkomst varje månad - men inte alls för att jag tycker att man måste dö rik eller skjuta något på framtiden utan av två andra skäl.

Spendera på; köp lite större boende än du behöver, köp ny bil, skaffa en Rut som städar, gå ut och ät, köp hemmabio, teckna tv-abonnemang, sommarstuga och köp en extra servis. Glöm för helvete inte att renovera något och köpa sista modellen av någon telefon! Sätt dig sedan och fundera på om du är i ett bättre eller sämre läge än du var innan du gjorde alla inköp. Vad hade hänt om du gjort motsatsen? Skalat ner till mindre bostad, sålt bilen och sparat pengar? I vilket scenario har du flest/mest/störst möjligheter när du ser framåt?

Lever man livet om man spenderar nu, var frågan. Nej, "knappast" är vad jag kommit fram till. Jag är inte den förste som kommit till den slutsatsen. Exempelvis, I boken Rich Dad Poor Dad använde man begreppen "buying stuff" och "buying liabilities" för att kategorisera två köpbeteenden. "Stuff" kan vi översätta till prylar och enkla tjänster som inte kostar så mycket och därför är försvarbara inköp där och då men som inte leder någonstans. I Rich Dad Poor Dad påstår man att det här är typiskt låginkomsttagare att köpa "stuff". "Liabilites" är inköp som välbärgade gör. Det är inköp som ökar dit åtagande både i tid och pengar. Bilar, hus, sommarstuga och båt är typiska inköp i den här kategorin. På sikt så är kostnaden jämfört med nyttan på både "stuff" och "liabilities" negativ, både ekonomiskt och i termer av fokus och vi i vår familj är inte de första som kommit på det, alltså.*

Men tänk om jag dör i morgon då? Ja för det första så är sparsamhet inte enbart att söka belöning längre fram utan allt jag skrivit ovan handlar om att ta kontroll över sitt liv och inte se sig själv som konsument. Där finns en belöning direkt. Men alla har vi mål för framtiden, så ärligt, hur långt bort är framtiden? Det intressanta är att det bestämmer du själv. Ju större fokus du har vad gäller tid och pengar ju närmare är framtiden! Om du sparar 50% av din inkomst så kan du vara ledig vartannat år med bibehållen levnadsstandard. För oss så är en Porsche Cayenne två år bort om vi vill köpa en sådan - helt obegripligt att någon gör, men ändå. Om jag vill vara hemma när mitt barn är sjukt eller sitta vid min fars dödsbädd när det blir aktuellt kan jag göra det redan idag utan att tänka på pengar. I många avseenden är framtiden redan här och när då inser det så handlar det mer om att göra något av den än köpa ett substitut för något!

Slutsats
Att spendera tid och pengar i ett vardagligt "unna sig" scenario gör att du missar så mycket potential i livet, inte att du fångar nuet. Du bränner tid och pengar och får väldigt lite tillbaka så i mångt och mycket är det motsatsen till att fånga nuet. Men visst finns det teoretiskt en risk för att man försakar delar i livet för att göra något senare. Ett senare som kanske inte inträffar. Så att skjuta saker på framtiden är ingen bra idé om framtiden är långt fram. Byt förhållningssätt, öka ditt fokus i form av pengar och tid och framtiden är närmare än du tror. Den kanske redan är här!

Hur det ser ut i praktiken för oss i vår lilla familj tänkte jag prata om i nästa inlägg.

* Tjänster då? Rut, restaurangbesök, massage. Är inte det en annan bättre vardagskonsumtion? Tyvärr lider tjänster starkt av livsstilsinflation - du värderar ner tjänster som blir vardag - och dom tar också fokus i form av pengar och energi på samma sätt som saker.

Not1: Långsiktig Investerings blogginlägg hittar du här.

Not2: Rubriken kommer från ett brev som Mr. Money Mustache publicerade på sin blogg för ett par månader sedan.
Onkel Toms stuga: Vi sparar nu så vi kan vara fattiga sen!

tisdag 4 november 2014

Vi sparar nu så vi kan vara fattiga sen!

Skjuter den som spar livet framför sig, frågade sig Långsiktig Investering i helgen. (Det här inlägget postades ursprungligen på sett.com)

Lever man livet om man spenderar nu, frågar jag?

Hur långt bort är framtiden och kommer den till mig, undrar vi alla?

Jag har inga svar på frågorna ovan men jag har kvalificerat mig för att kunna ha en hel del synpunkter och åsikter, vilket jag förövrigt brukar ha även när jag inte kvalificerat mig.

Jag förespråkar idag en ganska hög andel sparande - vårt mål är att spara cirka 50% av vår inkomst varje månad - men inte alls för att jag tycker att man måste dö rik eller skjuta något på framtiden utan av två andra skäl.
  • Konsumtion löser inte grundläggande problem. Stress blir inte bättre för att du köper alkohol eller hämtmat - tvärt om. För lite tid med familjen löser man inte med en veckas resa. För lite träning löser du inte med ett gymkort. Listan kan göras lång men för oss är det något av en grundläggande princip att det inte går att konsumera bort ett problem i längden.
  • Utspädningen av tid och pengar i ett liv där du försöker nå någon sorts lokal lyckomaxima varje dag blir för stor. Allt utom triviala mål blir ouppnåeliga. Omvänt formulerat: resan, träningen, bilen, huset, hobbyn, ja det mesta som du verkligen skulle vilja göra, uppnå eller äga innan du dör är inom räckhåll om du kan fokusera din tid och dina pengar.

Spendera på; köp lite större boende än du behöver, köp ny bil, skaffa en Rut som städar, gå ut och ät, köp hemmabio, teckna tv-abonnemang, sommarstuga och köp en extra servis. Glöm för helvete inte att renovera något och köpa sista modellen av någon telefon! Sätt dig sedan och fundera på om du är i ett bättre eller sämre läge än du var innan du gjorde alla inköp. Vad hade hänt om du gjort motsatsen? Skalat ner till mindre bostad, sålt bilen och sparat pengar? I vilket scenario har du flest/mest/störst möjligheter när du ser framåt?

Lever man livet om man spenderar nu, var frågan. Nej, "knappast" är vad jag kommit fram till. Jag är inte den förste som kommit till den slutsatsen. Exempelvis, I boken Rich Dad Poor Dad använde man begreppen "buying stuff" och "buying liabilities" för att kategorisera två köpbeteenden. "Stuff" kan vi översätta till prylar och enkla tjänster som inte kostar så mycket och därför är försvarbara inköp där och då men som inte leder någonstans. I Rich Dad Poor Dad påstår man att det här är typiskt låginkomsttagare att köpa "stuff". "Liabilites" är inköp som välbärgade gör. Det är inköp som ökar dit åtagande både i tid och pengar. Bilar, hus, sommarstuga och båt är typiska inköp i den här kategorin. På sikt så är kostnaden jämfört med nyttan på både "stuff" och "liabilities" negativ, både ekonomiskt och i termer av fokus och vi i vår familj är inte de första som kommit på det, alltså.*

Men tänk om jag dör i morgon då? Ja för det första så är sparsamhet inte enbart att söka belöning längre fram utan allt jag skrivit ovan handlar om att ta kontroll över sitt liv och inte se sig själv som konsument. Där finns en belöning direkt. Men alla har vi mål för framtiden, så ärligt, hur långt bort är framtiden? Det intressanta är att det bestämmer du själv. Ju större fokus du har vad gäller tid och pengar ju närmare är framtiden! Om du sparar 50% av din inkomst så kan du vara ledig vartannat år med bibehållen levnadsstandard. För oss så är en Porsche Cayenne två år bort om vi vill köpa en sådan - helt obegripligt att någon gör, men ändå. Om jag vill vara hemma när mitt barn är sjukt eller sitta vid min fars dödsbädd när det blir aktuellt kan jag göra det redan idag utan att tänka på pengar. I många avseenden är framtiden redan här och när då inser det så handlar det mer om att göra något av den än köpa ett substitut för något!

Slutsats
Att spendera tid och pengar i ett vardagligt "unna sig" scenario gör att du missar så mycket potential i livet, inte att du fångar nuet. Du bränner tid och pengar och får väldigt lite tillbaka så i mångt och mycket är det motsatsen till att fånga nuet. Men visst finns det teoretiskt en risk för att man försakar delar i livet för att göra något senare. Ett senare som kanske inte inträffar. Så att skjuta saker på framtiden är ingen bra idé om framtiden är långt fram. Byt förhållningssätt, öka ditt fokus i form av pengar och tid och framtiden är närmare än du tror. Den kanske redan är här!

Hur det ser ut i praktiken för oss i vår lilla familj tänkte jag prata om i nästa inlägg.

* Tjänster då? Rut, restaurangbesök, massage. Är inte det en annan bättre vardagskonsumtion? Tyvärr lider tjänster starkt av livsstilsinflation - du värderar ner tjänster som blir vardag - och dom tar också fokus i form av pengar och energi på samma sätt som saker.

Not1: Långsiktig Investerings blogginlägg hittar du här.

Not2: Rubriken kommer från ett brev som Mr. Money Mustache publicerade på sin blogg för ett par månader sedan.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida