Det här inlägget fick en del kommentarer som inte kom med i export/importen som jag tvingades göra när jag flyttade från den gamla bloggplattformen. Ni hittar kommentarerna och svaren där.
Det är nog också det enda inlägg jag gjort någonsin som jag funderat på om jag skulle ta bort. Jag är raljant privat men inlägget är lite överdrivet även för mig. Men det finns en poäng i det då jag raljerar med en blogg, faktiskt flera, som är väldigt seriösa men som i många inlägg inte är över det här inläggets nivå. Det blir inte mer rätt för man är allvarlig, som någon sa till mig en gång.
Själva inlägget som jag retade mig på i det här fallet var bara ett i raden från flera svenska bloggare under hösten 14 som gjort att jag helt omprövat min syn på i princip allt som skrivs i ekonomibloggarna i Sverige, och antalet jag läser har minskat drastiskt. Jag har också bestämt mig för att ha väldigt låg ambition i mina egna skriverier om aktier och aktieinköp, ja även min portföljutveckling.
Här följer det ursprungliga inlägget:
Jag tycker Internet är något av det mest fantastiska som finns och det beror inte minst på de bloggar som finns där. Många av ekonomibloggarna som finns är så bra att dom överträffar tjänster som vi tidigare betalat för så som tidningar och böcker.
Men en blogg är främst till för den som skriver, inte för läsarna, vilket är en stor skillnad om man jämför hur mycket annat av det vi får till oss tas fram. För en fotoblogg finns ingen konflikt. För en ekonomiblogg finns det massor av konfliktområden. Jag tar upp några typbeteenden jag stött på som gör att en blogg i princip tappar läsvärdhet.
Snackpåsen
Den fina bloggen med många inlägg, snygg design och ha som är med där det händer. Som genom ett misstag fick vi insyn i hur alla ord omsattes i praktiken. Portföljen var begränsad och alla strategibeslut och positioner tagna var småsummor av totalen. Pengarna är/var inte där munnen var. Så mycket ord, så lite handling.
Hur trovärdigt var det här?
Pumpen
Varför? Varför vill en vuxen människa publicera hur portföljen går på dagsbasis med det som går bra. Går det inte så bra så är det tyst. Tyvärr kan det vara så att det här är de mer läsvärda bloggarna som bekräftar sig själva. Så här kan det se ut i en sekvens av inlägg: Bra inlägg. Inlägg som gör att du helt tappar tilltro till mänskligheten. Bra inlägg. En kattunge dör inlägg, osv.
Att se kattungar dö är inte kul.
Talking to my-self
Jag har satsat mycket pengar i företag X och måste bekräfta att jag gjort rätt. Det är rätt för att ...
Det här är att jämföra med publik onani. Straffbart!
Bokrecension och name dropping och så lite Lucky Luke
Graham och Buffett. Strategi och Net-nets. Intrinsic value och Taube. P/E och P/S eller var det FCF? De kan det allt och skriver om det, men när det ska användas så kör jag från höften. Den här gruppen bloggar är smärtsam att ha att göra med.
Försök säga Berkshire Hathaway under en rotfyllning utan bedövning så förstår du hur jag upplever det!
Roten till allt ont - Vardia!
Kanske skulle jag kallat det "Vardia, minsta gemensamma nämnare", hur som så finns det bloggar som faller under en kategori, vissa lyckas vara med i flera, och gemensamt är att dom alla äger Vardia. Ja, en del tradar mellan Vardia och Protector, dom viktar om. Tar hem vinst. Eller snittade dom ner sig? Hur som, Vardia är där. (Det är som längdskidåkning, dom jävla Norrmännen är överallt. Men Petter ska ju in i finkan och lite sommarträningsbilder på Margit Björgen gör att man känner sig lite sådär 20 år yngre. Jag har svårt att se hur det skulle koppla till Vardias värdering så kan vi fortsätta?).
På bilden ser ni Vardias bokslut, åtminstone som vissa upplever det.
Jag har alltså fått väldigt svårt just för Vardia. Vardia representerar allt dåligt i ekonomibloggsfären. Men i och med mitt inköp av Bonheur så har jag ju tagit till mig en norsk blogg-älskling och jag kanske är mogen för en till så när Kenny på aktiefokus skrev om Vardia - ingen - så tänkte jag agera med öppna sinnen.
Det gick "sådär". Trots att Kenny gett mig mycket tid och försökt så fattar jag inte riktigt. Jag har en bakgrund i start-ups och jag kommer inte förbi varför en aktör som går in på en mogen marknad utan uppenbar konkurrensfördel/innovation kan bli så hyllad.
Tillväxtcaset i Vardia är klockrent. Värderingen tycker jag är oklar. Risknivån verkar inte hanterad vilket verkar bero på åratal av Bull market. Eller har jag fel?
Ekonomibloggarnas stora problem är naturligtvis inte Vardia utan att man aldrig vet varför ett inlägg skrivs. Det är inte bara skämtsamt med rubrikindelningen ovan. Nästan alla bloggar och blogginlägg varierar högkvalitativa inlägg med varianter av stereotyperna ovan.
Några avslutande noteringar: Aktiefokus.se tillhör inte stereotyperna angivna ovan rakt av men äger en stor andel Vardia.Inte heller är Kenny med på bild i detta inlägg. Kenny tycker dock 0,9 < 2-3. 2-3 är -1. Men det gör inte så mycket för det var inte så bra referenser att jämföra med. Men det var prick 0,9! Det har en full Irländare bloggat om.
Är det bara jag som tycker att André Pops och Margit Björgen i vinterstudion är bättre än Gûnter Mårder och Jan Dinkelspiel i #Sparpodden.
Är det någon jag inte tryckt till nu så får ni väl lägga en kommentar så kompletterar jag!
Diskussionen hittar ni här: Aktiefokus.se. Etiketter: Vardia