DN idag om semester

Dagens Nyheter skrev idag om semestern ur ett historiskt perspektiv och refererade till det som debatterades i tidningen under 1929 och något årtionde framåt. I juli 1929 så stödde DN en lag om allmän semester och även om en del av det som skrevs då känns avlägset och gammalmodigt idag så finns det ändå en intressant poäng i historien; semester hade man för att jobbet var jobbigt och tråkigt. I DN så skrev man också om att semestern är viktig för att man ska kunna vila upp sig inför kommande år av arbete och det är tydligt att synsättet på semester kommer från industrialismens behov och idéer.

Bodil Jönsson har skrivit om tid och i någon av sina böcker så skriver hon om industrialismens linjära syn på tid. En linjär tidssyn är att man föds, är barn, ungdom, jobbar; pensionerar sig och slutligen dör. Bondesamhället hade inte denna syn på tid. Ett nordeuropeiskt bondesamhälle hade och har en cyklisk syn på tid där det kommer vår, sommar, höst och vinter. Sedan börjar det om.

Även om människor föds och dör i en cyklisk tidsyn så är just tidsreferensen viktig. I en cykliskt tidssyn så gör du om saker och ting i princip för evigt, medan ett linjärt tidsperspektiv underförstått har ett från och till datum.

Några av dom som jag tycker är intressantast att följa i världen av minimalism och finansiell frihet försöker just komma bort från den industriella linjära tidssynen. Bort från 8 till 5 måndag till fredag för att sedan försöka återhämta sig och leva lördag och söndag. Samma med semester. Jobba stenhårt på ett tråkigt jobb för att få några veckors ledigt är avigt, snarare strävar dom efter en tidssyn där varje dag är relativt lika. Jobba varje dag, precis som gamla tiders bonde, lev varje dag precis som naturfolk, utbilda dig varje dag precis som renässansmänniskan. (En vanlig reflektion att det här är ganska nära studentlivet.) Tänk aldrig "fram till pension" eller "till semestern" utan tänk resten av livet.

Just nu njuter jag av semestern men jag njuter också av att ha hittat en mer nyanserad bild på vad jag måste få ut av semestern. I år är första året på väldigt länge där jag inte behöver få något gjort, inte leverera någon magisk upplevelse eller bränna en massa pengar för att semestern inte ska vara förlorad. Med små krav och behov så går nöjena att göra enkla och billiga.

För vår del i år så åker vi billigast möjliga kollektiva transport. Tar det boende vi får. Går på det som är gratis. Det hade vi svårt för när vi såg semestern som den möjlighet som gavs att ta igen alla uppdämda behov.

Hur funkar det för er? Har ni bitit i hop och kört fram till semestern eller lunkar det på?

Länken till DN har ni här.